Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Yttrandefrihet: Du blir inte vad du lyssnar på

Nu börjar det dra ihop sig till Almedalsveckan, sommarens stora politiska jippo. Dit kommer inte bara de traditionellt demokratiska organisationerna. Även rasister och kommunister ska delta. Över detta är det många som är bestörta. Det är fruktansvärt att människor har totalitära åsikter.

Både demokratiska socialister och liberaler målar upp konsekvenserna av dessa gruppers närvaro som ödesdigra. Och visst är det skrämmande att höger- och vänsterextremister sprider hat i politiken. Men ibland låter det som att om nazister tillåts tala i Almedalen, ja då blir alla nazister. Bäst att inskränka yttrandefriheten så vi slipper höra, ungefär.

Till yttrandefriheten hör dock att alla, inte bara de som tycker som de flesta, får komma till tals. Och att andra faktiskt inte måste lyssna. Rättsstaten garanterar friheten att uttrycka åsikter, inte mängder av hängivna lyssnare.

Oron för att yttrandefrihetslagstiftningen ska överträdas och att minoriteter ska bli kränkta är minst sagt befogad. Det vore oacceptabelt, och om det händer måste extremisterna straffas enligt bestämmelserna om hets mot folkgrupp.

Men även om antidemokraterna bara antyder sin idioti behöver den tas på allvar, och motarbetas – i och utan­för Almedalen. En stor del av deras publik är också motståndare som är redo att möta dem. Inte med munkavle eller slagsmål, utan med argument. Det är bra.

Förbuds- och tystnadsivern är däremot energi riktad åt fel håll. Den dystopi­teckningen uttrycker nämligen något annat – farhågan att publiken dras med av talaren oavsett vad han eller hon säger, och vips, blir omvänd på plats.

Den risken finns naturligtvis, men som tur är ser verkligheten nästan alltid annorlunda ut. Det är bara att se på resten av Almedalsveckan – skulle besökarna blint sympatisera med den som står på stora scenen vore de tvungna att byta parti varje dag. Och då vore ju hela spektaklet ganska poänglöst.

I en demokrati, där medborgarna anses kunna rösta i val och själva resonera sig fram till vem de vill representeras av, är det konstigt att se på människor som ett gäng mjuka kuddar helt formade av den som senast satt på dem. Det är att underskatta de svenska väljarna.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.