Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-26 13:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/sjukskoterskornas-villkor-ar-en-odesfraga/

Ledare

Sjuksköterskornas villkor är en ödesfråga

Grattis på din dag – och tack! Johanna Kronkvist, sjuksköterska vid Östra Sjukhuset i Göteborg.
Grattis på din dag – och tack! Johanna Kronkvist, sjuksköterska vid Östra Sjukhuset i Göteborg. Foto: Jonas Lindstedt

DN 12/5 2020. Den 12 maj är sjuksköterskornas dag. I år, under pandemin, står det ovanligt klart att denna yrkeskår måste få bättre arbetsvillkor.

Det är av flera skäl lämpligt att just Florence Nightingales födelsedag, den 12 maj, utsetts till internationella sjuksköterskedagen. En fördomsfull bild av Nightingale (1820–1910) visar en ljuv figur som levde självuppoffrande för att vårda andra: ”Kvinnan med lampan” som gick ronden bland sårade soldater under Krimkriget. 

I själva verket var hon en kvinna med stark professionell drivkraft och hög yrkeskompetens. Hon gjorde stora insatser i kampen för bättre sjukvårdshygien, verkade för nödvändiga hälsoreformer och banade väg för kvinnor ut i yrkeslivet.

Fortfarande får sjuksköterskor ibland kämpa mot bilden av deras yrke som ett kall. Kanske kan coronaepidemin få den synen att förändras.

När epidemin var som mest hotfull ökade antalet ansökningar till de svenska vårdutbildningarna kraftigt. Mest populära var just sjuksköterskeutbildningen, med en ökning på 34 procent jämfört med förra höstterminen. Det är trösterikt att människors reaktion inte är att fly faran utan att vilja rycka in och hjälpa till.

Samtidigt gäller det för samhället att se till att de blivande sjuksköterskornas entusiasm inte bryts ned av en omvittnat undermålig arbetsmiljö.

Villkoren är hårda. Eftersom bemanning krävs dygnet runt arbetar sjuksköterskorna treskift. Arbetsbelastningen är hög, stress och utbrändhet var problem långt före coronakrisen.

Arbetsgivarna, inte minst regionerna, upplevs ofta som oflexibla och fyrkantiga. Det är svårt att få fortbildning, semesteransökan är inte sällan ett hasardspel där det är mycket svårt att få mer än de lagstadgade fyra sammanhängande veckorna.

Lägg därtill den svällande byråkratin med administrativa arbetsuppgifter som tar alltmer tid från själva vården. Man talar om ”etisk stress”, att krympande resurser och ökande byråkrati gör att patienterna inte hinns med, att personalen tvingas prioritera bort basal omvårdnad och hygien.

De blivande sjuksköterskornas entusiasm får inte brytas ned av en omvittnat undermålig arbetsmiljö.

Så hur behålla de nya sjuksköterskorna i yrket? Och hur se till att studenterna inte hoppar av redan under utbildningen? Det är ödesfrågor för det framtida Sverige.

Undersökningar visar regelbundet att många sjuksköterskor umgås med planer på att byta jobb. Orsaker är bland annat stress och slitsamma arbetsmoment. Var tredje sjuksköterska hade symtom på utbrändhet under sitt första år efter examen. 

Ändå stannar 95 procent kvar inom yrket. Det beskrivs som meningsfullt, tillfredsställande och engagerande. Däremot stannar de inte nödvändigtvis på samma arbetsplats. Den landsomfattande så kallade Lust-studien från Karolinska institutet, som följer nästan 4.500 sjuksköterskor, visar att många flyr sjukhusen och i stället arbetar på en kommunal tjänst, i primärvården eller på en mottagning. Där är villkoren bättre; hälften kan arbeta på kontorstider och/eller deltid.

Svensk hälso- och sjukvård dras sedan länge med personalbrist, belyst bland annat av DN:s ”Fakta i frågan” 2018. Det spelar föga roll hur mycket man älskar sitt jobb, om det är för slitsamt orkar man till slut inte stanna kvar. Personalunderskottet ökar än mer pressen på dem som ändå stannar, i en ond cirkel som riskerar att ge längre köer och sämre vård.

Sjuksköterskorna behöver bättre villkor. Det gällde för 200 år sedan då en engelsk flicka föddes i italienska Florens och fick namn efter staden, och det gäller än i dag.