Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-23 16:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/sluta-latsas-som-att-klimatkrisen-ar-en-fraga-om-hoger-och-vanster/

Ledare

Elsa Kugelberg: Sluta låtsas som att klimatkrisen är en fråga om höger och vänster

Det industriella jordbruket utarmar jorden och värmer upp planeten. Foto: Eva Tedesjö

I klimatdebatten ställs naiva teknikoptimister mot flummiga miljömuppar. Den retoriken hjälper oss inte att ställa om samhället och klara temperaturmålen.

Klimatforskare har konstaterat att den globala uppvärmningen är unik i sitt slag – under de senaste två millennierna har det förekommit regionala värmeförändringar, men ingenting som liknar vår tids världsomfattande klimatkris. Som det ser ut just nu kommer 2019 att bli ett av de varmaste åren som uppmätts.

Allvaret kräver ödmjukhet och lyhördhet inför forskningen. Ändå har policyförslag inom klimatpolitiken, ja till och med hela policyområden, på ett godtyckligt sätt kommit att delas upp mellan höger och vänster. Detta visade Expressens ledarsida prov på senast i onsdags: kärnkraft är bäst, ekologiskt sämst. I Aftonbladet har det motsatta lyfts fram.

Ironiskt nog är kärnkraften, som kräver långsiktig, statlig planering snarare än marknadskrafter, det energislag som den teknikoptimistiska högern och liberaler – men inte vänstern – hoppas ska lösa många miljö- och klimatproblem. Och fastän det produceras av småföretagare och entreprenörer ratar samma höger närodlat och ekologiskt, som i stället förespråkas av rödgröna sympatisörer. 

Kärnkraften är bara farlig när den i mycket sällsynta fall inte fungerar som den ska.

I själva verket existerar inte den motsättning som målas upp när naiva teknikälskare på detta sätt ställs mot tokiga miljömuppar. I så gott som alla de scenarier för hur vi kan nå temperaturmålen som FN:s klimatpanel IPCC har presenterat spelar kärnkraften en väsentlig roll för mänsklighetens energiförsörjning. Den är ren, effektiv och långsiktigt hållbar. Därför är den bättre än många av alternativen.

Samtidigt har kärnkraften potential att utplåna människor. Detta påpekades nyligen av Aftonbladets ledarsida – symptomatiskt nog helt utan att nämna att kolkraften åstadkommer samma sak dag ut och dag in. Kärnkraften är bara farlig när den i mycket sällsynta fall inte fungerar som den ska. Den smutsiga kolkraften däremot dödar människor även när den fungerar som det är tänkt, som Ola Söderholm konstaterat i poddcasten ”Stormens utveckling”.

Innan den förnybara energitekniken blivit så effektiv att den kan fylla världens behov är kärnreaktorerna avgörande om vi ska klara temperaturmålen.

Hur är det då med det konventionella jordbruket? Expressen har rätt i att det kan producera mer mat per ytenhet än det ekologiska, men detta gäller bara i ett kortsiktigt tidsperspektiv. Faktum är att det sätt vi nu använder jorden driver på den globala uppvärmningen i en rasande fart.

En rimlig klimatpolitik kräver fler nyanser än de som erbjuds bland ärvda 1900-talspositioner.

Obrukad mark fungerar som en lunga där koldioxiden kan absorberas och lagras. Använd på rätt sätt skulle marken därför kunna vara en resurs i kampen mot den globala uppvärmningen. Men när IPCC på torsdagen presenterade sin rapport om hur mänsklighetens användning av land bidrar till klimatförändringarna var slutsatserna dystra. Bland annat på grund av det ohållbara jordbruket har marken i stället blivit en gigantisk koldioxidkälla. En femtedel av alla växthusgaser härstammar nu från skogs- och jordbruket. I processen verkar jorden dessutom ha blivit mindre motståndskraftig mot extremväder, vilket vi till följd av uppvärmningen kommer att se mer av i framtiden.

Det industriella jordbruket utarmar jorden och värmer upp planeten. För att vända utvecklingen och säkerställa att den mark som nu används för livsmedelsframställning kan mätta mänskligheten också i en framtid präglad av varmare temperaturer måste lantbrukare använda teknik som lämnar jorden i inte bara ett lika gott skick som före odlingen, utan i ett bättre. Det kommer, bland annat, att kräva en ekologisk omställning: att sluta bespruta marken med gifter, låta den vila mellan skördar och odla grödor tillsammans med buskar och träd – så kallad agroforestry.

Att detta inte utesluter en utbyggnad av kärnkraften borde säga sig självt. Men det är klart. En rimlig klimatpolitik kräver fler nyanser än de som erbjuds bland ärvda 1900-talspositioner.