Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-11-27 04:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/social-dumpning-ar-det-yttersta-symtomet-pa-en-illa-fungerande-bostadsmarknad/

Svensk politik

Social dumpning är det yttersta symtomet på en illa fungerande bostadsmarknad

Illustration: Magnus Bard

DN 22/11 2020. Att kommuner pressar socialt utsatta att flytta till andra orter är oacceptabelt. Men den långsiktiga lösningen är inte förbud, utan en bostadsmarknad där alla får plats.

Att Sveriges bostadsmarknad är allt annat än välfungerande är ingen hemlighet. I tre av fyra kommuner råder bostadsbrist, vilket leder till trångboddhet, dyra andrahandskontrakt, höga bostadspriser och att många har svårt att flytta för jobb eller studier.

På senare tid har ytterligare en sak tillkommit: social dumpning. Eller ”aktiv medverkan till bosättning i annan kommun”, som det kallas i Statskontorets nya kartläggning.

Där berättas om kommuner, ofta rikare, som trycker på för att människor utan egen försörjning eller bostad ska flytta till en annan kommun, inte sällan med svagare ekonomi och högre arbetslöshet. Med all rätt har det fått mottagarna att reagera.

Avsändarkommunerna menar å sin sida att folk flyttar på grund av bostadsbristen. ”Det är svårt att få en bostad här och det är dyrt,” som Nackas kommunalråd uttrycker saken (Ekot 16/11).

Under det senaste decenniet har det blivit svårare att komma in på den ordinarie bostadsmarknaden, vilket gör att nya grupper söker sig till socialkontoren.

Problemet har två lösningar.

Kortsiktigt genom att några av Statskontorets förslag blir verklighet. Som att Socialstyrelsen tydliggör att kommuner inte får kräva att personer med försörjningsstöd söker bostad på annan ort, eftersom det är orimligt att regioner med stark arbetsmarknad och en välbärgad skattebas inte tar sin del av ansvaret för dem som saknar bostad. Inte minst för att det är samhällsekonomiskt ohållbart att socialt utsatta placeras på platser där det är svårare att hitta jobb.

Långsiktigt räcker det dock inte att lappa och laga. Under det senaste decenniet har det blivit svårare att komma in på den ordinarie bostadsmarknaden, vilket gör att nya grupper söker sig till socialkontoren. Till skillnad från tidigare är de inte bostadslösa främst på grund av exempelvis psykisk ohälsa eller beroendeproblematik, även om det givetvis också förekommer, utan för att de har låga inkomster.

Som det står i Fastighetsägarnas rapport ”Hem – vägar till en bättre social bostadspolitik” utgör bostadsförsörjningen för dessa personer den största utmaningen för bostadspolitiken. Samtidigt är möjligheterna att lyckas med den små om bostadsmarknaden som helhet fungerar illa.

Det betyder att det finns all anledning att ta reformförslagen från Finanspolitiska rådet på allvar (DN Debatt 12/6 2019). Det vill säga: införa friare hyressättning, så att nybyggnationen och flyttkedjorna ökar varpå bostadsköerna kortas, samt minska subventioneringen av ägt boende.

Men även om marknadshyror skulle åtgärda många problem, så löser de inte alla. Därutöver krävs riktade satsningar till resurssvaga.

Kommunerna kan exempelvis i högre utsträckning än i dag villkora markanvisningar med att en viss andel av de nya lägenheterna viks för socialförvaltningen, som får fördela bostäderna. Vidare behövs förenklade byggregler, så att byggkostnaderna och hyrorna hålls nere. Det kan även vara värt att se över nivåerna på bostadsbidraget och öppna det för fler, gärna i kombination med sänkt skatt på framför allt låga inkomster, så att så många som möjligt kan efterfråga bostäder utan särskilda lösningar.

Om det lyckas kommer den sociala dumpningen att minska, för den är varken början eller slutet på bostadsmarknadens problem. Den är bara det yttersta symtomet.

Ämnen i artikeln

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt