Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Socialdemokraterna vill ducka för assistansfrågan i valrörelsen

Lena Hallengren på måndagens presskonferens.
Lena Hallengren på måndagens presskonferens. Foto: Janerik Henriksson/TT

DN 1/5 2018. Resultatet av den nyaste nya utredningen om assistansersättning för funktionshindrade förväntas vara klart den 15 december, alltså mer än tre månader efter riksdagsvalet. Så lämpligt.

VAL 2018

Det är valår, och det märks. Inte minst på Socialdemokraternas regeringskansli.

För bara några dagar sedan sparkade socialminister Annika Strandhäll Försäkringskassans generaldirektör, Ann-Marie Begler. Här fick uttrycket ”att skjuta budbäraren” en alldeles ny innebörd, för Socialdemokraterna sköt inte vilken budbärare som helst utan sin egen: en person som inte gjort mer än att på ett så bra sätt som möjligt omsätta partiets politik i praktik. 

Under måndagsförmiddagen höll sedan barn- och äldreminister Lena Hallengren presskonferens gällande den skandalomsusade och utskällda LSS-lagstiftningen, det vill säga reglerna för ersättning till funktionshindrade som på olika sätt behöver assistans.

LSS kom 1994 och är en ren rättighetslag. Tanken är att den ska göra det möjligt för funktionshindrade att ”leva som alla andra”. Lagen skapar en helt annan livskvalitet och har gjort mycket för denna grupps jämställdhet. Den är verkligen en frihetsreform.

Numera räknas till exempel plötsligt inte andning som ett grundläggande behov.

Men assistansen har också inneburit bekymmer, framför allt för att den kostar för mycket. 2016 uppmanade regeringen Försäkringskassan att ”bryta utvecklingen”. Formuleringen ändrades därefter till att ”ha särskilt fokus på”. 

Eftersom själva reglerna är krångliga har domstolarna blivit avgörande. Detta har lett till att många berövats det mest basala.

Numera räknas till exempel plötsligt inte andning som ett grundläggande behov. Tidigare i våras kom det även fram att regeringen föreslagit att ersättningen i framtiden varken ska omfatta barn eller gamla över 80 år. Detta skulle innebära att många återigen fjättras vid sitt hem, som det var förr. 

En utredning om utformningen av assistansersättningen inleddes, men utredaren hoppade av. En ny tillträdde. Så sent som för en månad sedan ville regeringen lägga till flera ändringar. Då gällde det möjligheten att få ut mer pengar än det så kallade schablonbeloppet. Och nu sägs alltså att den nya utredaren ska riva upp sin utredning, och börja om med nya direktiv.

Lena Hallengren understryker gång på gång vikten av förutsebarhet i en sådan här lagstiftning. Hon säger också att detta faktiskt handlar om en rättighetslag och att det därför inte går att ställa besparingskrav, såsom man tidigare har gjort. Det låter ju vettigt.

Men fortfarande präglas direktivet av otydlighet och förvirring. Och det står visserligen inget om besparingskrav, däremot att "förslagen ska inte leda till kostnadsökningar". Med andra ord krockar direktivet fortfarande med tanken på assistans som en rättighet.

Det är dyrt med assistansersättning, det ska man inte hymla om. Det har också fuskats med den, bortåt 15 procent av kostnaderna beräknas bero på diverse fiffel. Detta behöver man komma till rätta med. 

Eftersom det rör sig om få personer där varje fall kostar stora summor så blir ansträngningarna enorma på de enskilda kommunernas relativt små budgetar. Man kan därför fråga sig om det bästa inte vore att staten tar på sig hela kostnaden. Men hela området är minerat, och terrängen snårig.

Nu har Socialdemokraterna gjort vad de kunnat, inte för att så snabbt som möjligt säkra assistansen för dem som är beroende av den, utan för att kunna ducka för frågan under hela valrörelsen genom att hänvisa till att det pågår en utredning. Resultatet av denna nyaste nya utredning förväntas vara klart den 15 december, alltså mer än tre månader efter riksdagsvalet. Så lämpligt.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.