Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-20 03:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/sofia-nerbrand-bygg-mer-varierat-och-vackert-for-att-manniskor-ska-trivas-battre-i-staderna/

Ledare

Sofia Nerbrand: Bygg mer varierat och vackert för att människor ska trivas bättre i städerna

Mer pluralism i nyproduktionen skulle inte skada.
Mer pluralism i nyproduktionen skulle inte skada. Foto: Hampus Lundgren

Många vill bo i sekelskifteshus, men i Sverige byggs i stort sett allt i modernistisk stil. Det borde uppföras mer klassisk arkitektur för att öka mångfalden.

Alla föredrar inte modernistiskt formspråk. Själv älskar jag jugend och uppskattar mjuka former och en bred färgpalett. När det kommer till tapeter och heminredning finns det mycket att välja emellan. Men antikviteterna och det snirkliga gör sig inte lika bra i en ”ljus och fräsch” lägenhet som i en äldre.

Jag är inte ensam om att vilja bo i ett sekelskifteshus, men beståndet är relativt litet i Sverige och priserna drivs upp i de attraktiva stadskärnorna. De drygt hundra år gamla byggnaderna är vackra, charmiga och har högt i tak, men de är sällan optimalt planerade. Förr var badrummen och köken små och undanskymda. Tänk om det hade funnits fler moderna bostäder med förmodern arkitektonisk utformning!

Människor är olika och efterfrågar skilda saker, men mångfalden blir inte stor när den modernistiska arkitekturen dominerar totalt. Det finns fina funkishus, inte minst från 1930- och 1940-talen, då både material och hantverk höll hög kvalitet som håller än i dag. Men många byggnader från 1960-talet och framåt har inte åldrats med grace. Fortfarande uppförs mängder av ack så tråkiga och kantiga lådor, lameller och punkthus.

Varför byggs inte mer i fler stilar så att människor som föredrar något annat än det monokroma och avskalade skulle kunna bo i något nyproducerat och praktiskt utan att ge avkall på vad de finner vackert?

Varför byggs inte mer i fler stilar så att människor som föredrar något annat än det monokroma och avskalade skulle kunna bo i något nyproducerat och praktiskt utan att ge avkall på vad de finner vackert?

I andra länder i Europa och Nordamerika byggs gott om hus och kvarter i traditionella stilar. Och det finns embryon även i Sverige: i Upplands Väsby vill den borgerliga majoriteten se mer ny klassisk arkitektur, liksom Socialdemokraterna i landets andra stad. Kommunalrådet Jonas Attenius (S) skriver i Göteborgs-Posten (13/12 2020):

”Göteborg har alltför länge kännetecknats av enformighet i stadsplaneringen och ett överdrivet fokus på funktionalitet i arkitekturen. Om inte den traditionella gestaltningen enbart ska tillhöra de allra rikaste måste vi tänka om. Vi måste våga tänka bortom massproducerade moduler, släppa invanda föreställningar om hur husen 'måste' se ut och våga bygga som göteborgarna älskar igen.”

Att bygga hus med annan design behöver inte vara dyrare – många komponenter och hantverkare finns att tillgå på EU:s inre marknad. Att skapa nedslående miljöer är också en kostnad. Men de som vill se mer nybyggnation i till exempel nyrenässans eller nyjugend har hamnat i konflikt med Sveriges arkitektkår och andra modernister. ”Pastischer!”, ropar många av dem föraktfullt – som om inte det mesta som ritas i dag är fantasilösa upprepningar av funktionalismen.

Hur städer gestaltas bör visst avgöras av folkvalda representanter.

Stadsarkitekten i Göteborg menar vidare att arkitektur inte ska vara en politisk fråga, eftersom det skulle inkräkta på de fria konsterna. Men hur städer gestaltas bör visst avgöras av folkvalda representanter. Stadsbilden berör invånarna i allra högsta grad, vilket GP:s politiska redaktör Adam Cwejman förtjänstfullt lyfter fram.

Andra konstarter kan man välja bort, men det går inte med den miljö vi lever i till vardags. Vad som byggs nu får också betydelse för trivsel och funktion i staden under lång tid framöver. Fasader och färgsättning spelar roll, inte bara antalet nya bostäder vilket brukar vara det som politiker fokuserar på. Skönhet är, liksom miljötillsyn och tillgänglighet, ett viktigt värde.

Människan är en estetisk varelse, vars välbefinnande påverkas av hur omgivningen ser ut. Därför ska inte ett arkitektskrå få ha beslutsmonopol. Det estetiskt tilltalande måste inte heller vara så politiskt tudelande. En enkel lösning är att möta människors varierade efterfrågan med mer pluralism.

Modernismen har sin plats, men tänk om fler skulle kunna få möjlighet att bo i en splitterny lägenhet, som rent av har stuckatur i taket. Och att grannarna och förbipasserande kan njuta av en smyckad fasad i stället för att stirra på ytterligare en hård och färglös huskropp. Det vore vackert.

Ämnen i artikeln

Arkitektur
Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt