Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-10 12:53

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/sofia-nerbrand-coronakommissionen-maste-presentera-sina-slutsatser-fore-valet/

Svensk politik

Sofia Nerbrand: Coronakommissionen måste presentera sina slutsatser före valet

Statsminister Stefan Löfven (S) måste låta väljarna få ett bra underlag för att utvärdera regeringens krishantering.
Statsminister Stefan Löfven (S) måste låta väljarna få ett bra underlag för att utvärdera regeringens krishantering. Foto: Sören Andersson/TT

Strategival och krishanteringen under pandemin behöver utvärderas av medborgarna. Socialdemokraterna måste låta en coronakommission lämna sina iakttagelser och slutsatser före valet 2022. 

Statsminister Stefan Löfven (S) framhäver sin roll i pandemihanteringen: ”Regeringen styr riket, jag leder regeringen, vi fattar besluten” (Aftonbladet 3/6). Med tanke på resultaten hittills är det inte konstigt att han är motvillig till att tillsätta en coronakommission. 

Men vem sitter i praktiken i förarsätet? Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson ger i en DN-intervju (11/6) ett pikant svar på frågan om vem som bestämmer till slut: ”I grunden är det vi, jag i princip, som bestämmer var vi står. Sedan får regeringen säga om man vill gå vidare med lagstiftning.” Dessutom säger han att ”det har inte tagits så många politiska beslut”. 

Att icke folkvalda tjänstemän avgör etiska och politiska frågor är inte oproblematiskt.

Att icke folkvalda tjänstemän avgör etiska och politiska frågor är inte oproblematiskt. För ”självklart måste det bli räfst och rättarting, och ansvar måste utkrävas”, som den tidigare chefen för Riksrevisionsverket, Inga-Britt Ahlenius, skriver i Kvartal (9/6).

Sverige valde att ”platta till” smittkurvan för det nya coronaviruset i syfte att skydda sjukvården och riskgrupper. Många andra länder gjorde snabbare och kraftigare insatser för att slå ner smittan och därmed de tidiga dödstalen. 

Hur gick det egentligen till när huvudmålsättningarna för den svenska strategin formulerades?

Hur gick det egentligen till när huvudmålsättningarna för den svenska strategin formulerades? Vilka avvägningar gjorde regeringen och utifrån vilket beslutsunderlag? Ambition och mål – inte bara metodval och praktiska förutsättningar – borde vara huvudfrågeställningar för coronakommissionen.

Därutöver är det centralt att dra lärdomar av den praktiska hanteringen av pandemin. Uppenbarligen räcker det inte att regeringen ger instruktioner, samordningsansvar och pengar till myndigheter, kommuner och regioner under en pågående nationell kris. Särskilt debatten om varför inte testningen kommit i gång i stor skala visar att ansvarsförhållandena är oklara.

Den svenska förvaltningsmodellen må ha fördelar i vardagslunk, men den behöver justeras för att nästa stora påfrestning ska kunna mötas bättre. Vem som har ansvar, befogenheter och resurser för olika saker måste klargöras. 

Regeringen föreslår att coronakommissionen ska lämna sin slutrapport först i november 2022 – två månader efter valet. Det är oacceptabelt ur demokratisk synvinkel.

Pandemin har även riktat strålkastarljus på befintliga brister i verksamheters kvalitet. Därför är det bra att kommissionen ska titta på hur äldreomsorgen fungerar, vilka effekter vidtagna åtgärder för att begränsa smittspridningen fick, hälso- och sjukvårdens förmåga att tackla virusutbrottet, testning med mera. Delresultat ska enligt regeringens förslag presenteras dels i höst, dels i november 2021. 

Men regeringen föreslår att coronakommissionen ska lämna sin slutrapport först i november 2022 – två månader efter valet. Det är oacceptabelt ur demokratisk synvinkel. Väljarna måste kunna ta aktiv ställning till hur ansvariga beslutsfattare har skött krisen.

Ämnen i artikeln

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt