Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-30 01:54

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/sofia-nerbrand-de-aldre-ar-varda-skydd-och-att-lardomar-dras-snabbt/

Ledare

Sofia Nerbrand: De äldre är värda vård – och att lärdomar dras snabbt

Allför många hjälpbehövande äldre har förlorat livet i covid-19. De höga dödstalen behöver pressas ner under resten av pandemin.
Allför många hjälpbehövande äldre har förlorat livet i covid-19. De höga dödstalen behöver pressas ner under resten av pandemin. Foto: Pontus Lundahl/TT

Kombinationen av en eftersatt äldreomsorg och utbredd samhällssmitta har visat sig fatal. Nu krävs omprövning och stora insatser för att förhindra att onödigt många äldre förlorar livet i förtid under resten av pandemin.

Göteborgs-Posten ger i en granskande artikel (18/5) lukt och smak till myndigheternas statistik om den rekordhöga överdödligheten i Sverige: 

”Ni får absolut inte använda munskydd, ni får absolut inte använda något sådant alls. Ni får inte skrämma de gamla, ni får låtsas att det är magsjuka och jobba som om det är magsjuka.” Så löd uppmaningen i april från enhetschefen till en undersköterska på äldreboendet Geråshus i Göteborgsstadsdelen Bergsjön. Mer än en femtedel av dem som bor på boendet har dött under den senaste månaden. Anonyma medarbetare vittnar också om att demenssjuka dör utan syrgas eller lindring. 

I ädelreformen 1992 fördes ansvaret för äldreomsorgen över från landstingen till kommunerna. Att de inte klarar uppdraget har blivit smärtsamt tydligt under pandemin. Tre fjärdedelar av dem över 70 år som har dött i covid-19 bodde på ett särskilt boende eller fick hemtjänst. 

Socialstyrelsen slog i våras fast i sin årliga lägesrapport om äldreomsorgen att bristerna i kunskap och samordning redan före coronakrisen innebar att de äldre riskerade vårdskador. Mellan 2007 och 2019 ökade antalet personer som en äldre med hemtjänst möter under två veckor, från i genomsnitt 12 till 16. 

Att de allra sköraste under våren dessutom har haft nära fysisk kontakt med omsorgspersonal som inte regelbundet provtas, saknar skyddsutrustning och åker kollektivt har visat sig vara fatalt. De har ofrivilligt burit den utbredda smittan över tröskeln till de äldre.

Det är alltså ingen slump att covid-19 har blivit liemannen på svenska äldreboenden.

Journalisten Thord Eriksson påminner också om att en enig riksdag 2012 uppdrog till Socialstyrelsen att ta fram bemanningsregler för hela äldreomsorgen (DN Debatt 16/4). Men regeringen Löfven har avsatt långt mindre resurser än vad myndigheten bedömde att det skulle kosta att få äldreomsorgen att leva upp till lagens minimikrav.

Det är alltså ingen slump att covid-19 har blivit liemannen på svenska äldreboenden. Nog hade det behövts mer tid för kunskapsinhämtning, masstestning, utbildning, samordning och materiel för att bättre kunna ta väl hand om de mest utsatta, vilket också den tidigare statsepidemiologen Annika Linde pekar på (DN 20/5). 

I detta ljus är det magstarkt av Anders Tegnell att säga: ”Självklart, ja, en lockdown hade minskat antalet döda på kort sikt. Men på lång sikt vet vi inte” (Newsweek 15/5). 

Politiska ledare i regering och kommuner bär tillsammans med Folkhälsomyndigheten ett stort ansvar för dagens olustiga situation med hög allmän smittspridning och brister i äldreomsorgen.

Nu krävs rejäla insatser och omprövning för att färre gamla och sköra framöver ska mista livet i förtid än under våren 2020. Pandemin har bara börjat.