Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-07 18:17

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/sofia-nerbrand-sverige-maste-rusta-sig-for-informationskriget/

Ledare

Sofia Nerbrand: Sverige måste rusta sig för informationskriget

Säg nej till Huawei.
Säg nej till Huawei. Foto: Robin Utrecht/Shutterstock

Att röja infiltratörer kan vara svårt, men att inte aktivt försöka är farligt. Kommunerna behöver stöd från centralt håll för att kunna skydda känsliga uppgifter.

Scenerna då medarbetare på Kinas konsulat i Houston brände dokument på innergården innan de tvingades lämna lokalerna i förra veckan speglar vår tids största drama. Vi ser en sammanstötning mellan den fria världens mäktigaste nation och kommunistdiktaturen med globala maktambitioner. 

Den amerikanska regeringen stängde konsulatet i fredags – det ska ha varit ett centrum för ett landsomfattande spionerinätverk som stulit vapenritningar, källkoder, forskningsresultat och personliga uppgifter om dissidenter. Peking svarade genast med att slå igen USA:s beskickning i sydvästra Kina. 

Information är hårdvaluta i det pågående kalla kriget. Den används inte bara i modifierad och falsk form för att destabilisera andra länder och internationella samarbetsorgan. Data och analyser om motståndarsidans försvar och företag sprids och säljs också vidare. Kommer känsligt stoff i orätta händer kan konsekvenserna bli ödesdigra. 

Alla länder måste därför skaffa sig verktyg att klara av informationskriget. It-skandalen i Transportstyrelsen 2017 blev förhoppningsvis en ögonöppnare i Sverige. Man kan inte låta personer som inte är säkerhetsklassade hantera känsliga uppgifter. Man bör inte heller släppa in statskontrollerade företag likt Huawei i strategiskt viktig infrastruktur som 5G-nätet (DN 25/7). Och var det lämpligt att låta kinesiska bolag bygga ut Stockholms tunnelbana och ryska intressen sköta Gävle hamn?

Många ryska företag har exempelvis nyckelpersoner och styrelseledamöter med kopplingar till säkerhetstjänsten FSB.

Utländska investerare ska inte kunna köpa aktier i svenska företag utan att de granskas av myndigheterna. Aktörer på marknaden är nämligen inte alltid vad de utger sig för att vara. Många ryska företag har exempelvis nyckelpersoner och styrelseledamöter med kopplingar till säkerhetstjänsten FSB.

Informationskriget är en stor utmaning för svenska kommuner och myndigheter. I dag brister de i arbetet med säkerhetsskyddsanalys och säkerhetsskyddade upphandlingar, enligt Säkerhetspolisen (Ekot 27/7). Det krävs mer medvetenhet, kompetens och resurser för att kunna värna känsliga uppgifter om verksamheter i Sverige. 

Att tro att mindre kommuner med få tjänstemän ska klara av uppgiften på egen hand är naivt.

Att tro att mindre kommuner med få tjänstemän ska klara av uppgiften på egen hand är naivt – särskilt mot bakgrund av att aktiviteterna från främmande makt ökar, liksom sårbarheten till följd av teknikutvecklingen. Specialister på nationell nivå har en viktig roll att bistå kommunerna.

Spioner finns inte bara i journalfilmer från tidigare mörka perioder och i nervkittlande spelfilmer. Infiltratörer verkar på riktigt i allehanda vrår i samhället. Att röja dem kan vara svårt, men att inte aktivt försöka är farligt. 

Ämnen i artikeln

Huawei
USA
Kina
Säpo
It-säkerhet
Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt