Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-19 14:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/sofia-nerbrand-vart-tog-det-sota-lilla-biet-vagen/

Ledare

Sofia Nerbrand: Vart tog det söta lilla biet vägen?

Blommor och bin. Foto: Picasa, läsarbild

Bina dör i Ryssland och Frankrike. Mycket mer än honungsskörden står på spel. Men ny teknik kan rädda himlajorden.

Honung är en alldeles underbar biprodukt. Rinnande och ljus eller mörk och mustig. Allt beroende på vilka blommor bina pollinerar. Vi kan bokstavligen känna smaken på både årstider och samspelet mellan växter och djur. Fascinerande. 

Var tredje munsbit av vad människor äter är också avhängig binas insatser. Utan dessa flygfän vore maten dessutom mycket tråkigare och mindre näringsrik, förklarar biologen Thor Hanson vars bok ”Binas hemliga liv” (Natur & Kultur) nyligen kommit ut på svenska. 

Bina dör. Detta är djupt oroväckande.

Men i södra Ryssland har antalet bin rasat i sommar. En femtedel av honungsskörden kommer att utebli. I juni kom likartade rapporter från Frankrike. Bina dör. Detta är djupt oroväckande. Vi behöver vara rädda om ekosystemen och länken mellan generationerna, bina.

Det moderna, storskaliga jordbruket framställer föda till miljarder människor, men skadar samtidigt naturen. Bekämpningsmedel är en tung bov i dramat – upp till 98 procent av växtbesprutning fastnar inte på grödorna utan sprids för vinden. Att återgå till samlar- och jägarsamhällen för att rädda änglamarken är varken ett realistiskt eller idealiskt alternativ. Hoppet står i stället till ny teknik

Att återgå till samlar- och jägarsamhällen för att rädda änglamarken är varken ett realistiskt eller idealiskt alternativ.

Bin sprider olika mikrober mellan växter och nu håller forskare på att ta fram sätt så att de ska kunna bära med sig specifika mögelsporer, som likt penicillin tar död på sjukdomsalstrande bakterier. Denna metod skulle kunna ersätta delar av dagens besprutning.

Men kommer det att bli verklighet? Det finns redan företag som erbjuder pollinerande humlor, som bär pulver med patenterade, hälsobringande ingredienser. Ekonomin talar också för det. Bekämpningsmedel är en stor utgiftspost för bönder. Man skulle alltså kunna gå från oerhörd ineffektivitet till hög träffsäkerhet genom ett naturligt leveranssystem som redan existerar: bisamhällen. 

Bin är alldeles underbara och livgivande honungsproducenter.