Ledare: Större budget gör inte EU vassare - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Spenderbyxor gör inte EU vassare

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i Europaparlamentet.
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i Europaparlamentet. Foto: Emmanuel Dunand/AFP

DN 3/5 2018. När EU blir mindre vill EU-kommissionen ha en större budget. Det torde vara tämligen obegripligt för de flesta väljare.

Med Storbritanniens utträde försvinner en av EU:s nettobetalare. Därmed förlorar unionens gemensamma budget 10–15 miljarder euro om året. En logisk slutsats i en vanlig organisation hade varit att krympa kostymen.

Det har EU-kommissionen haft svårt att smälta. På onsdagen presenterades det första förslaget till långtidsbudget för åren 2021–2027. Här höjs i stället de kvarvarande 27 medlemsländernas inbetalningar från 1 till drygt 1,1 procent av BNP. Det ser lite ut, men motsvarar en kraftig prisstegring.

Om rabatterna samtidigt fasas ut får Sverige en ökning med 40 procent brutto, eller 15 miljarder kronor per år. Där brukar reformutrymmet i statsbudgeten ligga när det inte späckas av valfläsk. Således skulle det kosta betydligt mer att vara med i ett mindre EU. Detta är uppenbart orimligt. Sverige har några bundsförvanter i samma sits, som Nederländerna och Danmark, men nejsägarna är en liten minoritet. Att använda sitt veto mot hela EU-budgeten ger dessvärre inga vänner.

EU har problem med legitimiteten, på flera plan. Det är oerhört allvarligt om medlemsländer kan strunta i demokrati och rättsprinciper utan att straffas.

Förhandlingarna om EU-budgeten har fler stora stötestenar. Det kommer att dra ut på tiden i många månader.

Den höjda EU-avgiften motiveras inte bara med Brexit, utan även ökade utgifter för till exempel forskning och mer gemensam gränskontroll. Och visst ska det skäras en del i jordbruket, hur det nu blir med det: franska bönder är inte roade (inte svenska heller). Den andra stora posten, strukturfonderna för ekonomiskt svagare regioner, ska också bantas men de båda kommer fortfarande att vara de överlägset största.

Därtill vill EU-kommissionen ändra kriterierna för strukturfonderna. I stället för att BNP-nivå avgör allt skulle hänsyn tas till sådant som ungdomsarbetslöshet och flyktingmottagande. Därmed flyttar delar av bidragen från östra till södra Europa.

Och så dynamiten: kommissionen föreslår att EU-bidragen kopplas till att medlemsländerna upprätthåller ett oberoende rättssystem och andra demokratiska principer. Detta är direkt riktat mot Polen och Ungern, vars nationalkonservativa regeringar bryter mot alla möjliga regler och ilsket slår ifrån sig alla invändningar. Händelsevis vägrar de också att dela något som helst ansvar för flyktingar.

Polen får flest miljarder av alla ur EU:s kassa. För Ungern motsvarar bidragen över 3 procent av BNP. Det går att använda Lissabonfördraget för att få medlemmar att sköta sig, men Polen och Ungern kan skydda varandra med veton. EU-kommissionen vill nu ge sig själv rätten att ställa villkor för pengarna. Warszawa och Budapest lär säga nej och vill inte veta av några sänkta bidrag alls.

EU har problem med legitimiteten, på flera plan. Det är oerhört allvarligt om medlemsländer kan strunta i demokrati och rättsprinciper utan att straffas.

Beklagligt är det också om länder som Sverige, alltid noga med sina åtaganden, drabbas av en chockhöjning av avgiften. Populister av olika slag får öppet mål. Större egna intäktskällor har länge varit kommissionärernas våta dröm, och nu föreslås ett antal överstatliga skatter. Men hittills har EU-kommissionen knappast visat hur mer pengar gör unionen effektivare. Snarare verkar man ta en rövare och hoppas att ingen kontrollerar siffrorna.

Frankrikes president Emmanuel Macrons offensiv för att stöpa om eurosamarbetet innebär också en maktförskjutning till Bryssel. Planernas öde är ovisst, för Tyskland är inte entusiastiskt.

Desto klarare är att Europas federalister borde akta sig för att hävda att lösningen på alla problem är ett fetare EU.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.