Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Stoppa regeringens flygande myndighetscirkus

Foto: Nicklas Thegerström

DN 27/6 2018. Närvaro av polis är mer angeläget än ett fåtal akademikerjobb på en myndighet i centralorten. Regeringens och Ardalan Shekarabis (S) flyttkarusell håller inte ihop landet.

Be så ska ni få, heter det i Bibeln. Katrineholms kommunalråd Göran Dahlström (S) bad till civilminister Ardalan Shekarabi (S) om fler statliga jobb till sin ort. Och så fick han en omlokalisering av Strålsäkerhetsmyndigheten.

I flera artiklar har DN granskat regeringens stora flyttprojekt. Förutom Strålsäkerhetsmyndigheten är det 19 statliga verk som helt eller delvis vräks från Stockholm. Så visar regeringen att den ”tar ett stort ansvar för sammanhållningen i vårt land” (Shekarabi i DN 26/6). Händelsevis hamnar 17 av myndigheterna i kommuner med S-styre.

Naturligtvis ska staten finnas överallt. Vilken nytta skulle vi ha av ett försvar bara i Stockholm? Eller en polis? Det är klokt att sprida ut Skatteverkets kontor. Och Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen måste synas på mindre orter, även om det kan kosta.

Dessutom ryms faktiskt inte alla Sveriges expertmyndigheter i huvudstaden. Stockholms Handelskammare slog nyligen larm om förvärrad kontorsbrist. Skyhöga hyror avskräcker växande företag. Samtidigt finns omkring 70 statliga verk i de hetaste kvarteren. Deras kontorsyta motsvarar 28 Hötorgsskrapor. Är det att hushålla med skattebetalarnas pengar och Stockholms begränsade yta?

Kanske inte. Men det är ett slöseri av ännu större mått när regeringen nu gör regionalpolitisk rockad i myndighetssfären. Göran Perssons regering gjorde samma sak för snart 15 år sedan. Riksrevisionen visade efteråt att denna om­lokaliseringsvåg kostade omkring 1 miljon kronor per flyttat arbetstillfälle. Det var förmodligen en försiktig kalkyl.

Flytt är egentligen fel ord. Det normala är att nästan inga anställda följer med. Myndigheterna åderlåts så på kunskap. De mister nätverk och kanaler till närliggande högskolor och universitet, företag och andra organisationer. En del saker sitter också i väggarna. Med omlokaliseringen nollställs minnet.

Vad ”omlokalisering” ofta betyder i praktiken är alltså avveckling av en myndighet och uppbyggandet av en helt ny. Risken är stor att alltihop blir pannkaka. I de fall det prompt måste göras krävs därför viss eftertanke.

Glesbygd och mindre samhällen förtjänar starkare offentlig service.

Strålsäkerhetsmyndigheten belyser problemet. Verkets mål är inga småsaker: Hög kärnsäkerhet i Sverige, bra slutförvar och beredskap för skräckinjagande katastrofer som kan ske i omvärlden. Bland annat. Det kräver en del forskarutbildade medarbetare med sällsynta kompetenser.

”Man kan pendla”, invänder de rödgröna ministrarna. Men ingen kan ju klandra den småbarnsförälder som tackar nej till att tillbringa nästan tre timmar varje dag på ett tåg.

Nu flyttas visserligen inte hela myndigheten till Katrineholm. Den blir delad, som flera andra verk har blivit tidigare. Erfarenheten visar att organisationen sedan haltar. Medarbetare tvingas resa fram och tillbaka med tåg och flyg. Det sliter på både människan och klimatet.

Statsförvaltningen står i allmänhetens tjänst. Men de 270 000 som anställs i staten är inte regionalpolitiska spelpjäser som ministrar kan flytta dit de vill.

Dessutom finns det inget som tyder på att våra myndigheter har blivit alldeles för välskötta de senaste åren. Snarare borde exempelvis Transportstyrelseskandalen stämma till eftertanke. Vad behöver regeringen göra för att stärka kontinuiteten och kulturen i svensk förvaltning?

Glesbygd och mindre samhällen förtjänar starkare offentlig service. Närvaro av polis är mer angeläget än ett fåtal akademikerjobb i centralorten. Det ligger också i hela landets intresse att ett verk som Strålsäkerhetsmyndigheten inte havererar.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.