Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-19 00:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/susanne-nystrom-den-som-varnar-om-det-fria-skolvalet-maste-foresla-en-forandring/

LEDARE

Susanne Nyström: Den som värnar om det fria skolvalet måste föreslå en förändring

Annie Lööf (C) har en hård debatt att se fram emot.
Annie Lööf (C) har en hård debatt att se fram emot. Foto: Alexander Mahmoud

Just nu finns två alternativ: Antingen ser man problemen i skolan och föreslår åtgärder eller så lämnar man fältet fritt för friskolekritiker. Alternativet att ingenting kommer att förändras finns inte.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

I Novus augustimätning hamnar skolan på fjärde plats bland väljarnas viktigaste frågor. Intresset märks i såväl partipolitiken som den allmänna debatten.

I söndags hade SVT:s ”Agenda” ett långt inslag med intervjuer och efterföljande diskussion om friskolornas kösystem. Två dagar senare gjorde Socialdemokraterna, inför partikongressen i november, ett brett skolpolitiskt utspel som innehöll såväl problematiska inslag som förbud mot vinstuttag och religiösa friskolor, som bra saker som att se över skolpengen samt sommarlovets längd.

På onsdagen meddelade Nyamko Sabuni (L) att partistyrelsen har identifierat tre områden – betygsinflationen, kösystemet och skolpengen – som man vill förändra (SvD 22/9). Och i eftermiddag ska Centerpartiet debattera.

För trots att C vanligtvis inte förknippas med skolfrågan kommer den pågående partistämmans hetaste diskussion sannolikt att handla om just utbildning. Partistyrelsen föreslår bland annat att max hälften av platserna till en friskola ska fördelas efter kötid, att en skolas betygssnitt knyts till snittet på de nationella proven, att skolvalet görs obligatoriskt och samordnat, samt att skolor som inte håller måttet ska kunna stängas snabbare än i dag. Det är inga dåliga förslag, men flera ombud vill gå längre, vilket delvis har sin bakgrund i den lokalpolitiska vardagen. Därför förespråkas exempelvis ett helt slopat kösystem, en begränsning av vinstutdelningen och högre skolpeng till kommunala än fristående skolor.

Rikspolitiker kan rimligtvis inte sitta med armarna i kors när allt fler menar att friskolereformen från 1990-talet inte fungerar som det var tänkt.

Det är här det kan bli diskussion, vilket är på tiden. Inte för att alla förändringsförslag nödvändigtvis är bra, utan för att partiernas positionsförflyttningar är ett tecken på att allt fler ser vilka problem som finns och vill göra något åt dem. Det handlar bland annat om segregation, ojämlikhet, orättvis betygsättning och att många skolor inte håller en acceptabel nivå. Alltså baksidor med dagens system som de som värnar friskolor och det fria skolvalet inte kan blunda för.

I stället måste de presentera konkreta reformer som syftar till att alla barn ska få en god och likvärdig utbildning. Annars lämnas fältet fritt till friskolekritiker, eftersom de åtminstone visar att de ser problemen.

Dessutom är en reformering av systemet det mest realistiska scenariot framöver, då rikspolitiker rimligtvis inte kan sitta med armarna i kors när allt fler menar att friskolereformen från 1990-talet inte fungerar som det var tänkt. Det betyder att den som vill bevara om valfriheten måste vara öppen för förändring och att den som inte har något eget att komma med lämnar walkover.

Ämnen i artikeln

Utbildning
Skolan

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt