Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-11 11:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/susanne-nystrom-det-kostar-inga-roster-att-ta-bort-kotiden-till-grundskolan/

Ledare

Susanne Nyström: Det kostar inga röster att ta bort kötiden till grundskolan

Slopad kötid innebär inte slopad valfrihet.
Slopad kötid innebär inte slopad valfrihet. Foto: Thomas Karlsson

Nästan nio av tio tycker antingen att det är bra att avskaffa kötid till grundskolan eller så bryr de sig inte särskilt mycket. Bara 13 procent anser att det är viktigt att ha den kvar.

För många år sedan formulerade Luxemburgs dåvarande premiärminister, Jean-Claude Juncker, ett politiskt dilemma: ”Vi vet alla vad vi måste göra – vi vet bara inte hur vi ska bli omvalda efteråt.”

Det handlar inte om att väljare är dumma, utan om att det finns reformer som kan vara kortsiktigt smärtsamma, men som över tid kommer att ha positiva effekter (alternativt förhindra en katastrof). Därför kan det ibland vara nödvändigt med alexanderhugg. Men en förutsättning för att det ska bli av är att politiker vågar stå för både besluten och konsekvenserna, även när de har högröstade organisationer och personer emot sig.

Det gäller i allra högsta grad skolan, där minsta förslag om att ändra dagens antagningsregler till fristående grundskolor möts av protester. 

På senare tid har diskussionen framför allt kretsat kring att ta bort kötid – vilket nyligen föreslogs i en utredning – som gör att medvetna och planerande föräldrar kan ställa sina barn i köer till de populäraste skolorna flera år i förväg. Därmed är sexåringar, som är nyinflyttade i kommunen eller har föräldrar som började tänka på skolstart först när den närmade sig, i praktiken portade från vissa skolor, vilket är ohållbart.

Så länge alla är med och betalar för både kommunala och fristående skolor, via skatten, kan inte systemet vara riggat så att barn till personer med ett stort socialt kapital tränger undan andra. Ett fritt skolval förutsätter att platserna inte är paxade på förhand och här verkar stora delar av svenska folket vara överens.

Valfriheten är lika för den studiemotiverade som läser läxor flera timmar om dagen, som för den skoltrötta som har svårt att sitta stilla.

På frågan om det är bra eller dåligt att avskaffa kötid som antagningskriterium till grundskolor svarar 38 procent i DN/Ipsos undersökning att det är bra, 32 procent att det varken är bra eller dåligt och 16 procent att de inte vet. Det betyder att nästan nio av tio antingen vill avskaffa kötid eller inte bryr sig särskilt mycket, medan bara 13 procent tycker att idén är dålig.

Väljarmässigt är det alltså inte särskilt smärtsamt att följa utredningens direktiv. Men det förutsätter att partiernas utbildningspolitiska talespersoner vågar stå för besluten och konsekvenserna, och kan punktera köförespråkarnas argument. Som att:

– Slopad kötid innebär slopad valfrihet. Det är fel. Om 100 elever söker till en skola med 50 platser kommer 50 barn att få gå där på övriga 50 barns bekostnad, oavsett vad urvalet baseras på. Valfriheten blir inte mindre för att kötid ersätts med exempelvis lottning, och eleverna som inte antas kommer, precis som i dag, att ha rätt till en plats i en kommunal skola nära hemmet eller i en annan friskola.

– Lottning gör att ansträngning inte lönar sig och att eleverna inte kan påverka sin situation. Det stämmer. Grundskolan får inte anta elever på meriter, bortsett ifrån att profilklasser inom exempelvis musik och idrott tillåts ha färdighetstester. Valfriheten är lika för den studiemotiverade som läser läxor flera timmar om dagen, som för den skoltrötta som har svårt att sitta stilla, och det påverkas inte av om skolor antar elever genom lottning eller utifrån när föräldrar ställde eleven i kö. Oavsett vilket kan det enskilda barnet inte göra något för att förbättra eller försämra sina möjligheter att få en viss skolplats, och det finns i dag inget politiskt förslag om att ändra på det.

– Lottning innebär att barn kan placeras i vilken skola som helst. Det stämmer inte. Förslaget som ligger på bordet är att lottning bara ska ske mellan dem som har sökt till en viss skola, om de sökande är fler än platserna. En elev kan alltså inte bli lottad in i en skola som föräldrarna inte har valt.

Kombinerat med att DN/Ipsos-undersökningen om kötid talar sitt tydliga språk är det därför dags att de politiska partierna tar mod till sig och slopar köerna, vilket egentligen bara är vad alla vet att de måste göra. 

Den goda nyheten är att de har väljarna på sin sida. De kommer alltså inte att ha några problem med att bli omvalda efteråt.

Ämnen i artikeln

Utbildning
Skolan
Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt