Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-06 02:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/susanne-nystrom-elever-har-ratt-att-valja-skola-skolor-har-inte-ratt-att-valja-elever/

Ledare

Susanne Nyström: Elever har rätt att välja skola – skolor har inte rätt att välja elever

Skolor ska undervisa de elever de får.
Skolor ska undervisa de elever de får. Foto: Ingvar Andersson

Skolvalet ska vara lika för den studiemotiverade eleven som läser läxor flera timmar om dagen, som för den skoltrötta som har svårt att sitta stilla.

Sållningen bland ansökningarna är klar. Ett par personer har kallats till intervju. Det finns en favorit. Nu återstår bara att ringa till referenserna.

Det låter kanske bra. Men inte när det handlar om barn.

Trots det vittnar rektorer om att de blivit kontaktade av personal som vill höra sig för om elever som sökt till deras skola, vilket borde få alla som värnar om det fria skolvalet att haja till (Skolvärlden 9/6). Dels för att lärare och rektorer inte får ”skvallra” om elever hur som helst. Dels för att de som tycker att det är viktigt att det finns valfrihet i skolan, och dit hör jag, har ett särskilt intresse av att systemet fungerar och att ingen kan fuska.

Skolornas uppdrag är att undervisa eleverna de får, inte eleverna de väljer.

För regelverket är glasklart: Föräldrar och elever har rätt att välja skola. Skolor har inte rätt att välja elever. 

Alla skolor, fristående som kommunala, bekostas av den skattefinansierade skolpengen. Det betyder att skolornas uppdrag är att undervisa eleverna de får, inte eleverna de väljer, som förhållandet kärnfullt har uttryckts.

Därmed inte sagt att rektorer inte får prata med varandra. Men det bör ske först när det står klart att ett barn ska byta skola. Då är det lämpligt att ha ett överlämningssamtal, så att eleven får bästa möjliga övergång. 

Om det behövs särskilt stöd är alla skolor nästan alltid skyldiga att tillgodose behovet. Samma sak gäller om en elev upplevs som stökig, bråkig eller något annat som kan antas ta resurser i anspråk. Därför är en antagningsprocess med referenser när en elev vill börja i en ny grundskola lika orimlig som den är självklar när en arbetsgivare ska ta in en ny medlem i gruppen. 

Lyckligtvis är lösningen på problemet enkel. Regeringens utredare, Björn Åstrand, föreslog i våras att antagningen till grundskolan inte ska skötas av skolorna, utan av Skolverket.

Då får skolor meddela hur många platser de har och när ansökningstiden gått ut fördelar Skolverket stolarna enligt antagningskriterierna. Uppstår en lucka vid ett senare tillfälle får skolan kontakta Skolverket som vet vilka som eventuellt är intresserade av platsen och vem som har förtur.

Det senare har ingenting med elevens egenskaper att göra. Valfriheten är lika för den studiemotiverade som läser läxor flera timmar om dagen, som för den skoltrötta som har svårt att sitta stilla.

Det står givetvis var och en fritt att vilja ändra på det. Däremot finns det inget politiskt förslag i den riktningen.

Ämnen i artikeln

Utbildning
Skolan
Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt