Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-22 11:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/susanne-nystrom-halmstad-live-visar-varfor-coronastoden-maste-vara-offentliga/

Ledare

Susanne Nyström: Halmstad Live visar varför coronastöden måste vara offentliga

Nästan 30 hemliga miljarder.
Nästan 30 hemliga miljarder. Foto: Jessica Bentsen

Vilka företag får mest coronastöd där du bor? Hela listan!

Det är möjligt att vi skulle kunna vara utan den sortens artiklar. Däremot måste medierna kunna granska vilka som får pengar och på vilka grunder.

Hittills har Tillväxtverket betalat ut nästan 30 miljarder kronor till verksamheter som korttidspermitterat personal. I de flesta fall är det sannolikt väl investerade skattepengar, som bidrar till att vi kommer att ha ett fungerande näringsliv även efter coronapandemin.

Men i en del fall är det troligtvis inte det, vilket visar på vikten av transparens. Och med den är det lite si och så. Exempelvis är det inte offentligt vilka företag som får permitteringsstöd, något som Företagarnas vd, Günther Mårder, verkar rätt nöjd med.

När han gästade Publicistklubben i måndags framhöll han att Företagarna inte anser att detta är en jättekänslig uppgift, men att företagen blivit informerade om att det råder sekretess och att avtal inte bör ändras i efterhand, vilket är rimligt. Samt att han är ganska rädd för vad som skulle hända om beloppen offentliggörs, vilket är mindre rimligt.

”Vad hade vi kunnat göra för typ av granskning?”, frågade han och exemplifierade med listor där företag och summor anges. Alltså precis den sortens rapportering som DN gör i dag, men inte för permitteringsstödet – det är ju inte offentligt – utan för krisstödet från Kulturrådet.

Allmänheten har också rätt att ställa moraliska krav på att den som kan gå runt för egen maskin, och alltså inte befinner sig i kris, inte tar för sig på det allmännas bekostnad.

Förutom att ta reda på vilka som har fått mest kan man med hjälp av uppgifterna undersöka om miljonerna gått till företag på ruinens brant eller till dem som hade klarat sig hyggligt ändå. Liksom ifall ansökningarna varit korrekta och beloppen rimliga, vilket inte verkar vara fallet med nöjesarenan Halmstad Live som fått åtta miljoner. Efter uppgifter från privatpersoner och artiklar i medier, som bland annat rapporterat om bolagets tidigare omsättning, har Kulturrådet inlett en utredning och kan komma att kräva tillbaka pengar.

Därmed utgör fallet ett skolboksexempel på varför den här sortens information bör vara offentlig. Men det finns fler.

När Konstnärsnämnden meddelade vilka kulturarbetare som beviljats krisstipendier, och framgångsrika artister med stora tillgångar i sina bolag fanns med på listan, väckte det reaktioner (DN 30/6). I dag har en del valt att betala tillbaka pengarna, vilket är som det ska, eftersom coronastöden inte är några vanliga bidrag eller stipendier.

De är delar av ett krispaket som syftar till att företag och företagare ska klara sig någorlunda igenom pandemin. Det betyder att det inte bara kan ställas juridiska krav. Allmänheten har även rätt att ställa moraliska krav på att den som kan gå runt för egen maskin, och alltså inte befinner sig i kris, inte tar för sig av skattefinansierade krisstöd.

För att kunna veta om det förekommer, måste vi veta vilka mottagarna är.

Ämnen i artikeln

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt