Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-20 02:53

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/susanne-nystrom-hur-ska-dagmammor-kunna-ansvara-for-barns-sprakutveckling-om-de-inte-kan-prata/

Ledare

Susanne Nyström: Hur ska dagmammor kunna ansvara för barns språkutveckling om de inte kan prata svenska själva?

Foto: Pontus Lundahl/TT

Dagmammor ska kunna svenska och visa att de har kompetens för att bedriva bra pedagogisk verksamhet. Det borde vara en icke-fråga.

Sydsvenskans artikelserie om fusket inom barnomsorgen är fruktansvärd läsning.

Fristående företag, som inte verkar ha ambitionen att ge barn den tillsyn och pedagogik som de har rätt till, anställer så kallade ”dagmammor”. Men trots att inspektörer gör kontroller, märker den usla kvaliteten och framför kritik får verksamheterna fortsätta i flera år, vilket är lång tid i ett förskolebarns liv.

Kommunens representanter har exempelvis besökt trånga och smutsiga lägenheter. Mött barn som mest tittar på tv – som till och med varit ensamma i bostaden medan köksknivar legat framme – och träffat dagbarnvårdare som talar så undermålig svenska att barnen tvingats tolka. Dessutom har företagen fuskat till sig bidrag från kommunen.

Enligt en utredning som presenterades förra året finns det företag som nischar sig genom att anställa personer i socioekonomiskt utsatta områden.

De här oegentligheterna är först och främst ett svek mot de barn som behöver förskolan mest, vilket är unga i förorter som inte pratar svenska hemma och nu även nekas extern språkträning innan det är dags för skolstart. För det som avslöjats i Skåne är inga enskilda olycksfall i arbetet.

Enligt en utredning som presenterades förra året finns det företag som nischar sig genom att anställa personer i socioekonomiskt utsatta områden, där många är lågutbildade och pratar dålig svenska. Detta trots att verksamheterna är skyldiga att ha svenska som huvudspråk och personal ”med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses” (Skolverket).

Därmed visar exemplen i Malmö att en stor del av lösningen är att se till att regelverken följs, vilket förutsätter att det finns möjlighet att snabbt stänga ner det som inte fungerar, utan att företagen har rätt till nya chanser.

Låter det hårt?

Inte lika hårt som att svika barn från socioekonomiskt svaga hem. Till råga på allt på skattebetalarnas bekostnad.

Ämnen i artikeln

Utbildning
Barn
Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt