Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-29 12:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/susanne-nystrom-kvinnan-vid-magdalena-anderssons-bostad-visar-hur-stort-skuggsamhallet-ar/

LEDARE

Susanne Nyström: Kvinnan vid Magdalena Anderssons bostad visar hur stort skuggsamhället är

Magdalena Andersson.
Magdalena Andersson. Foto: Chine Nouvelle/SIPA/Shutterstock/TT

Vi vet inte om kvinnan vid statsministerns bostad hade bra arbetsvillkor. Däremot vet vi att många människor från fattiga länder som saknar arbetstillstånd exploateras brutalt på svensk arbetsmarknad.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Tre dagar före jul greps en kvinna från Nicaragua som saknar tillstånd att vara här, i samband med att Magdalena Andersson hade anlitat städhjälp till sin privata bostad. Även om de exakta omständigheterna är oklara – var befann sig kvinnan och vem var hon anställd av? – visar händelsen inte bara på eventuella säkerhetsbrister kring statsministern.

Det blev även tydligt hur utbrett det så kallade skuggsamhället är. Det vill säga den parallella arbetsmarknad som framför allt består av lågutbildade utan arbetstillstånd och personer som inte kan språket, och som i många fall lever under villkor som övriga Sverige har lämnat bakom sig.

Hur illa det är finns det många vittnesmål om. Exempelvis visar Riksrevisionens granskning från december 2020 att skrupelfria arbetsgivare, bland annat i städbranschen, låter fattiga från andra länder jobba orimligt långa arbetspass till väldigt låga löner, och att det är ett ökande samhällsproblem.

Andra exempel kommer från arbetsmiljöinspektör Magdalena Lennmarken och journalisten och författaren Elinor Torp. När de gästade Kvartals fredagsintervju berättade de om utsatta människor som sover på smutsiga madrasser på arbetsplatser och i källare, och om en restaurang som låste in folk på natten (12/3-2021). Vidare vittnade de om arbetskraftsinvandrare som tvingas betala tillbaka halva lönen till arbetsgivaren och om att även staten, kommunerna och regionerna anlitar företag som i sin tur tar in leverantörer som inte har justa villkor.

Riksrevisionens granskning visar att skrupelfria arbetsgivare, bland annat i städbranschen, låter fattiga från andra länder jobba orimligt långa arbetspass till väldigt låga löner.

Förutom att agerandet innebär ett cyniskt utnyttjande av personer som befinner sig längst ner i samhällshierarkin bidrar upplägget till orättvis konkurrens där seriösa företag inom vissa branscher inte har en chans. Därmed förstörs delar av den ordinarie arbetsmarknaden.

Det bekräftas av Pernilla Enebrink, näringspolitisk expert på Almega Hemserviceföretagen: ”Det är jättesvårt för våra medlemsföretag som väljer att vara en bra arbetsgivare och tecknar kollektivavtal. De har ju högre kostnader för sina anställda än vad det oseriösa företaget har. Är det för billigt, då tycker jag att folk ska dra öronen åt sig”, säger hon till Expressen (9/1).

Inget av det här betyder att kvinnan vid Magdalena Anderssons bostad hade dåliga villkor. Det vet vi i dagsläget ingenting om.

Däremot vet vi att risken för att som arbetsgivare bli straffad för människoexploatering och människohandel är minimal och att en stor del av det offentliga Sverige behöver flytta fram sina positioner så att fler åker dit. Om inte annat borde det vara en kärnfråga för en feministisk arbetarregering.

Ämnen i artikeln

Arbetsliv

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt