Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-26 01:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/susanne-nystrom-precis-som-rostrattsforesprakarna-tvingades-klimatkamparna-lange-att-jobba-i-motvind/

LEDARE

Susanne Nyström: Precis som rösträttsförespråkarna tvingades klimatkämparna länge att jobba i motvind

Greta Thunberg.
Greta Thunberg. Foto: Anders Hellberg

I dag är det 100 år sedan kvinnor i Sverige fick rösta för första gången. Vägen dit var inte enkel, utan kantad av motstånd och hån. Så är det ofta för dem som går före. Nu senast gäller det klimataktivister, som Greta Thunberg.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

För 100 år sedan, den 12 september 1921, fick svenska kvinnor rösta för första gången i ett riksdagsval. Beslutet, som ses som självklart i dag, var långt ifrån okontroversiellt.

Tvärtom tvingades rösträttsförespråkarna att jobba i motvind, men reste trots det runt i landet och drev opinion. Kampen fick extra skjuts av motionen att ge gifta män två röster för att familjen (även kvinnan) därmed skulle stärkas, vilket sannolikt inte var syftet när idén presenterades.

Vidare var dåtidens retorik absurd. Orimliga argument som att kvinnans hjärna inte var skapt för politik och att kvinnor med rösträtt skulle bli mindre benägna att sätta hemmet i första rummet togs på allvar. Det gjordes satiriska bilder där män tvättade kläder medan kvinnor ägnade sig åt ”manliga” saker. Och både män och kvinnor som var framträdande i debatten utsattes för hån.

Här är det värt att stanna upp. Lika lätt som det är att himla med ögonen åt bakåtsträvarna som motarbetade nödvändig utveckling och gjorde narr av dem som tryckte på för förändring – lika svårt kan det vara att inse vilka som går före i dag, stötta dem och inte vara 2000-talets svar på 1900-talets rösträttsmotståndare.

Orimliga argument som att kvinnans hjärna inte var skapt för politik och att kvinnor med rösträtt skulle bli mindre benägna att sätta hemmet i första rummet togs på allvar.

För visst finns det argument i den offentliga debatten som skaver även nu. Likaså är det troligt att hanterandet av klimatförändringarna om 100 år kommer att generera en del höjda ögonbryn. Dels eftersom vi först knappt agerande, trots att informationen var tydlig redan under slutet av 1900-talet. Dels eftersom klimatförnekare länge gavs oproportionerligt stort utrymme, samtidigt som klimatnytta klassades som ett särintresse som ständigt fick stå tillbaka.

Dessutom togs inte de som tidigt insåg vartåt det barkade emot med öppna armar. Precis som rösträttsförespråkarna tvingades de att jobba i motvind.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Demokrati

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt