Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-14 18:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/susanne-nystrom-skenande-arbetsloshet-visar-att-a-kassan-ska-vara-obligatorisk/

Ledare

Susanne Nyström: Skenande arbetslöshet visar att a-kassan ska vara obligatorisk

Utredaren Maria Hemström Hemmingsson och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).
Utredaren Maria Hemström Hemmingsson och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S). Foto: Jonas Ekströmer/TT

A-kassan bör vara en vanlig socialförsäkring, lik sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen, som är statliga och allmänna.

Nästa vår kommer arbetslösheten i Sverige att ligga på drygt 11 procent, enligt Arbetsförmedlingen. Även om siffran är osäker och myndigheten snarare pratar om utsikter än prognoser, visar uppskattningen hur hårt coronakrisen slår mot arbetsmarknaden. Inte minst eftersom en del jobb inte kommer tillbaka, vilket betyder att många av de cirka 600 000 personer som det kan handla om kommer att tvingas byta bransch.

Det senare behöver inte vara ett problem. Som det står i Långtidsutredningen bidrar strukturomvandling till att resurserna används där de värderas högst. Då blir den totala inkomsten högre, vilket är grunden för tillväxten och välståndsökningen som Sverige har haft i flera decennier.

Men om den processen ska flyta smidigt måste människor generellt acceptera att arbetsmarknaden är i ständig förändring och att de plötsligt kan stå utan jobb. Det förutsätter i sin tur att de flesta får en hygglig inkomst när de är arbetslösa.

Så är det dock inte alltid i dag – även om de tillfälliga reglerna under coronapandemin har gjort att fler inkluderas. Därför är utredningen om en ny arbetslöshetsförsäkring, som lämnades till regeringen på tisdagen, inne på rätt spår: framtidens a-kassa ska försäkra fler. Inte mot arbetslöshet, utan mot ett alltför stort inkomstbortfall. 

Därför bör Sverige, i stället för att lappa och laga på dagens system, göra a-kassan till en vanlig socialförsäkring, lik sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen, som är allmänna och statliga.

Här är den viktigaste förändringen att ersättningen ska bygga på hur stor inkomst man har haft, inte på arbetad tid, vilket underlättar för många med osäkra anställningar och flera arbetsgivare.

Därmed inte sagt att förslaget räcker. 2019, alltså innan de tillfälliga reglerna infördes, hade bara 4 av 10 som var inskrivna på Arbetsförmedlingen rätt till pengar från a-kassan. 2018 fick nästan 120 000 försörjningsstöd, helt eller delvis, på grund av arbetslöshet.

Därför bör Sverige, i stället för att lappa och laga på dagens system, göra a-kassan till en vanlig socialförsäkring, lik sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen, som är allmänna och statliga. Inte minst eftersom arbetslöshetsförsäkringen, om den hade införts i dag, knappast hade administrerats av 25 a-kassor, uppdelade efter branscher, med olika avgifter. Det håller inte att avstå ifrån att ändra på det av historiska skäl.

Dessutom ska man inte luras att tro att arbetslösa som saknar a-kassa lever på luft. Personer som varken har inkomst eller pengar på banken har rätt till försörjningsstöd och blir alltså kommunernas ansvar, vilket vi försöker undvika när människor inte jobbar på grund av ålder eller sjukdom, genom att ha statlig pension och sjukpenning.

Det finns ingen anledning att ha andra regler när människor inte jobbar på grund av arbetslöshet.

Ämnen i artikeln

Arbetsliv
A-kassan
Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt