Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-19 11:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/susanne-nystrom-skuggsamhallet-riskerar-att-sla-sonder-sverige-inifran/

Ledare

Susanne Nyström: Skuggsamhället riskerar att slå sönder Sverige inifrån

Många syns inte men finns ändå.
Många syns inte men finns ändå. Foto: Ole Berg-Rusten/TT

På kort sikt är det lönsamt för konsumenter att köpa svart städning och bilservice till underpris. Långsiktigt är det förödande, eftersom det förstör både arbetsmarknaden och en stor del av samhället.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Har ni kollektivavtal?

Frågan hade kunnat ställas av en inspektör från Byggnads eller Handels. Men nu var det en före detta moderat tjänsteman som skulle anlita en flyttfirma: ”Som det ser ut nu i dessa branscher måste man vara vaksam, i värsta fall kan man bidra till ren kriminalitet och utnyttjande,” twittrade han, vilket tyvärr är sant. Inte bara inom transport, utan även inom exempelvis bygg, städ, hotell, restaurang och skogsbruk.

Det så kallade skuggsamhället, där utländsk arbetskraft jobbar under förhållanden som Sverige officiellt har lämnat bakom sig, växer och utgör ett allt större samhällsproblem. Det handlar om byggen och bilverkstäder där madrasser på golvet vittnar om att folk sover på arbetsplatsen. Om restaurangen där personalen på natten låses in i lägenheter i samma hus. Och skönhetssalonger med kameror som övervakar anställda dygnet runt.

Om priset är förvånansvärt lågt är det sannolikt något som skaver.

Arbetsmiljöinspektör Magdalena Lennmarken, som berättar om exemplen ovan i Kvartals fredagsintervju (12/3), menar att ”vi har fått en parallell arbetsmarknad” och att vi kan vara illa ute om några år om vi inte gör något åt den.

Eftersom få fall kommer till myndigheternas kännedom och ingen i Sverige har överblick är det oklart exakt hur stor parallellvärlden är. Vad vi däremot vet är att de som löper störst risk att dras in i skuggsamhället är lågutbildade utan arbetstillstånd och personer som inte kan språket.

Vidare vet vi varför utnyttjande med oskäligt låga löner, långa arbetsdagar, farlig arbetsmiljö och dåliga boendeförhållanden existerar: Det finns en efterfrågan på – och därmed en marknad för – billiga tjänster från såväl privatpersoner som stat, kommuner och regioner.

En tredje vetskap är att det på kort sikt givetvis är lönsamt för konsumenter att köpa service till underpris. Långsiktigt är det dock förödande eftersom det förstör arbetsmarknaden och kanske rentav ”slår sönder hela vårt samhälle”, som en arbetsmiljöinspektör uttrycker saken i journalisten Elinor Torps bok ”Vi, skuggorna”.

Därför behöver en stor del av det offentliga Sverige flytta fram sina positioner, bland annat genom att se till att sannolikheten för att arbetsgivare straffas för exploatering inte fortsätter att vara minimal. Enligt Riksrevisionen är det i dag exempelvis inte förbjudet att ta betalt för en anställning, kräva att den anställde betalar tillbaka delar av lönen eller låta personal bo under dåliga förhållanden.

Vidare saknas en instans som har ett helhetsansvar för situationen och här skulle Norge, där problemet inte är lika utbrett, kunna fungera som förebild. Där finns ett särskilt center som jobbar mot exploatering och Riksrevisionen menar att det behövs en samordnande myndighet. Det handlar exempelvis om att analysera banktransaktioner och utbilda dem som sköter offentliga upphandlingar så att de lär sig att välja bort kriminella.

Tyvärr är inte ens det senare alltid fallet i Sverige, där det förekommer svart arbetskraft längst ner i entreprenörskedjorna som exempelvis städar skolor. Elinor Torp går så långt att hon menar att var och varannan kommun verkar ha tappat kontrollen över sina upphandlingar, vilket inte bara påverkar människor som exploateras, även om det hade varit illa nog. Företag med goda arbetsvillkor riskerar att konkurreras ut, eftersom de inte kan erbjuda lägre priser, och ett första steg för att komma åt skuggsamhället är att det offentliga förstår varningssignalerna och kontinuerligt följer upp.

Därutöver måste privatpersoner reflektera över hur exempelvis billiga däckbyten och städtjänster påverkar den som utför jobbet. Om priset är förvånansvärt lågt är det sannolikt något som skaver och den som inte vill att vi ska ha två samhällen – ett officiellt och ett i skuggan – behöver visa att hen bryr sig. Exempelvis genom att fråga: Har ni kollektivavtal?

Ämnen i artikeln

Arbetsliv

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt