Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-23 20:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/susanne-nystrom-sverige-kryllar-inte-av-fattiga-barn-och-utblottade-pensionarer/

SVENSK POLITIK

Susanne Nyström: Sverige kryllar inte av fattiga barn och utblottade pensionärer

De flesta har det helt okej.
De flesta har det helt okej. Foto: Hasse Holmberg/TT

1999 hade 80 procent av de yngre och 75 procent av de äldre inkomster under gränsen för det som i dag räknas som låg ekonomisk standard. Det betyder inte att alla var fattiga.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

I den senaste undersökningen från SOM-institutet finns ett potentiellt trendbrott. För första gången sedan 2017 ökar andelen som menar att Sverige går åt rätt håll, medan de som tycker att vi är på väg i fel riktning minskar.

Det betyder inte att alla, eller ens majoriteten, är nöjda med utvecklingen. Men de som är det har goda skäl.

För vid sidan av larmen och de negativa kurvorna märks flera hyggliga siffror. Som att Sverige har den högsta sysselsättningsgraden i EU och har haft det i snart 15 år, trots att coronapandemin medverkat till att antalet personer som försörjs på sociala ersättningar och bidrag ökade förra året. En annan ökning står skolan för, då 85,6 procent av niondeklassarna blev behöriga till ett nationellt gymnasieprogram 2020, vilket är 1,3 procentenheter mer än året innan.

Ytterligare ett glädjeämne syns i människors plånböcker. Visserligen ökade andelen barn och pensionärer med låg ekonomisk standard med 7 procentenheter mellan 1999 och 2016, till 18 procent för 0-19-åringar och 15 procent för personer över 65. Men, skriver SCB, ”att ha låg ekonomisk standard innebär inte att man behöver vara fattig”, utan att man har en disponibel inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten.

Om människor i allmänhet tjänar mer höjs alltså det som ibland lite slarvigt kallas för fattigdomsgränsen. Och eftersom den ekonomiska standarden för barn och äldre har ökat ungefär lika mycket som för befolkningen som helhet – och den har ökat rejält under 2000-talet – har de generellt fått det bättre.

Det är uppenbart att det som spelar störst roll för hur barnen har det, är den generella välståndsutvecklingen i samhället.

1999 (när de flesta hade det helt okej) hade faktiskt 80 procent av de yngre och 75 procent av de äldre inkomster under gränsen för vad som 2016 räknades som låg ekonomisk standard. Omvänt landar 4 procent av barnen och drygt 1 procent av 65-plussarna under strecket 2016 med 1999 års mått mätt.

Inga av de här siffrorna innebär att allt är bra. Givetvis finns det många som tvingas vända på kronorna, och barnbidraget bör riktas bättre så att en större del går till ensamstående samt till familjer med tre barn eller fler som oftare har det tufft. Vidare blir nya grupper långtidsarbetslösa i coronapandemins spår. Och hur unga klarar skolan beror fortfarande för mycket på föräldrarnas utbildningsnivå.

Däremot är uppgifterna värda att ha i bakhuvudet när Miljöpartiet trumpetar ut att partiet går till val på att bryta barnfattigdomen. Inte för att det är fel att satsa på att fler föräldrar ska komma i arbete eller att förespråka en jämlik skola. Utan för att det är uppenbart att det som spelar störst roll för hur barnen har det, är den generella välståndsutvecklingen i samhället.

Ämnen i artikeln

Barn

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt