Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-12-02 13:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/susanne-nystrom-tvinga-inte-tonaringar-att-lyssna-pa-gymnasieskolornas-floskler/

LEDARE

Susanne Nyström: Tvinga inte tonåringar att lyssna på gymnasieskolornas floskler

Vilken skola erbjuder ljusast framtid?
Foto: Erik Svensson/TT

För många 15-åringar är gymnasievalet det hittills största beslutet i livet. Trots det baseras det ofta på sockrad reklam, i stället för konkreta fakta.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Att svenska tonåringar har ett stort utbud av gymnasieprogram och skolor att välja mellan är bra. Men för att varje elev ska kunna hitta rätt måste det finnas enkel, lättillgänglig och tillförlitlig information som genomsyrar processen.

Så är det ofta inte i dag. Det märks i Sydsvenskans reportage från Malmös gymnasiemässa, där skolor presenterar sig för niondeklassare som snart ska välja gymnasium (12/11).

När tidningen frågar företrädare för flera av de större skolorna om saker som personaltäthet och andel behöriga lärare fick representanterna i många fall gissa. Och när de svarade gav de nästan alltid en bättre bild än Skolverket, som har en webbplats med en del data om varje skola.

Givet att långt ifrån alla ungdomar går in på sajten betyder det att många fattar sina beslut på ett klent underlag. Dessutom är det tveksamt om Skolverkets portal ger elever och vårdnadshavare den information som de behöver, vilket framgår av Riksrevisionens granskning, som publicerades tidigare i veckan.

Därmed är det alltså svårt att göra ett välinformerat val, samtidigt som såväl elever som föräldrar måste se igenom glättiga budskap. För när Sydsvenskan börjar nysta framkommer stora variationer mellan utbildningarna.

Bristen på tydlighet gör att tonåringar utan insatta föräldrar hänvisas till rykten och sockrad reklam.

Exempelvis har en del skolor bibliotek som kan liknas vid mindre boktempel med kunniga bibliotekarier, medan andra har ställt upp ett par bokhyllor i ett obemannat rum. Antalet elever per lärare skiftar från 12,3 till drygt 22. Vidare delar vissa ut fysiska böcker i alla ämnen – några gör det helt digitalt, vilket påverkar läsförståelsen.

På samma sätt tyder mycket på att obehöriga lärare är negativt för elevernas resultat och att tillgång till skolbibliotek är positivt. Därutöver finns givetvis betydande olikheter i snittet på betygen och de nationella proven.

De stora skillnaderna visar varför 15-åringar behöver konkret information för att kunna göra genomtänkta val, som lägger grunden för vidare studier och jobb. Trots det saknas en lättöverskådlig katalog, där inte bara lärartäthet, betyg och provresultat framgår, utan även exempelvis bibliotek, läromedel, trivsel och synpunkter från Skolinspektionens senaste besök – gärna nedkokad i ett poängsystem så att eleverna får ett enkelt kvalitetsmått att förhålla sig till.

Bristen på tydlighet gör att tonåringar utan insatta föräldrar hänvisas till rykten och sockrad reklam, i stället för att serveras goda jämförelsedata så att de kan bilda sig en egen uppfattning. Det gör dem mer mottagliga för frestelser, som att skolor lockar med gratis surfplatta eller dator.

Det är inte vad gymnasievalet ska handla om.

Läs fler artiklar av Susanne Nyström

Ämnen i artikeln

Utbildning
Skolan

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt