Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Svenska språket är svaret

Illustration: Magnus Bard

DN 13/12 2017. Språket borde uppvärderas. Sedan kan vi tala om dessa normer och värderingar som Socialdemokraterna plötsligt blivit intresserade av.

”Man tar både kvinnor och män i hand”, sa statsminister Stefan Löfven i samband med den handskakningsdebatt som förra året löpte ihop med en kortvarig politisk hajp kring ”svenska värderingar”.

Ämnet visade sig vara en återvändsgränd. Svårt, nästan omöjligt, att greppa och göra vettig politik av. Men på tisdagens DN Debatt färdades arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) återigen in i denna döda zon av svulstiga mångtydigheter. Vi ska inte vara ”ängsliga inför att skapa dialog om vilka värderingar vårt samhälle vilar på”, slog hon fast.

Regeringen vill därför ”se över” samhällsorienteringen för nyanlända och säkerställa att de kommunikatörer som erbjuder den ”står väl rustade att leda en öppen dialog”. Framgångsexempel på just ”involverande dialog” ska också identifieras, samlas ihop av regeringen och bilda underlag för mer av dessa goda och professionella dialoger.

Kriterierna är oklara. Målet? Ja, det är också vagt – trots att Socialdemokraterna har haft lång betänketid i ämnet.

Samhällsorientering kan vara en liten hjälp på traven för den som försöker tyda den svenska gemenskapens uttalade och outtalade regler. Som pusselbit i integrationspolitiken behöver en grundkurs i Sverige alltså inte vara meningslös.

Ylva Johanssons säger till exempel att både män och kvinnor behöver förstå att de förväntas skaffa egen försörjning. Att det är vår samhällsmodell.

Men människor byter inte värderingar i kommunala lektionssalar. En sådan sak som könsroller förändras ju ytterligt långsamt. I Sverige tog det nästan en generation att spränga de gamla ramarna och ersätta idén om hemmafrun. Skulle en armé av statliga dialogkommunikatörer ha hjälpt, och påskyndat utvecklingen? Sannolikt inte.

En rapport om nordeuropeisk integrationspolitik som Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, presenterade på tisdagen påminde påpassligt om språkets betydelse. För medan Sverige har en relativt ambitiös och väloljad apparat för flyktingmottagande avviker vi med låga förväntningar på kunskaper i svenska.

Nederländerna, Norge, Danmark och Tyskland är alla exempel på länder som använder språkprov vid olika anhalter under den process vars slutstation är medborgarskap.

Visst, inte heller svenskundervisning eller läxförhör är en garanti för lyckad integration. Men språket är en förutsättning.

Det är ett grundvillkor för att förstå det nya landet, och för att delta i samhällslivet. Mycket till ”dialog” om normer och värderingar kan man inte att ha utan vissa språkkunskaper. Det är inte så enkelt att knäcka en komplex samhällskod om man inte förstår vad människor säger.

Vi vet också sedan länge att svenskan är avgörande för chanserna att få jobb. Ett arbete är i sin tur viktigt för att ytterligare utveckla språket och andra färdigheter, och i längden kanske också tillgodogöra sig nya perspektiv på samhället.

Man kan invända: Det måste gå att hitta ett jobb också för den som inte talar felfri och flytande svenska. Så är det. Förväntningarna på arbetsmarknaden behöver justeras. Men det behöver inte stå i motsats till målet att nya svenskar också snabbare ska ta sig över språkinlärningens inledande pucklar.

Det finns enkla serviceyrken där man inte behöver kunna särskilt många ord svenska. Men på lång sikt riskerar det att bli ett fängelse. Man blir starkt beroende av sin arbetsgivare och sina kollegor. Chanserna att avancera eller byta jobb begränsas. Och den som har barn kan öppna färre dörrar åt dem, både i skolans värld och i livet efteråt.

Tanken är att kunskaper i svenska ska ge ett slags snabbfil till medborgarskap.

Moderaterna har nyligen dammat av ett gammalt förslag som de kallar språkbonus. Tanken är att kunskaper i svenska ska ge ett slags snabbfil till medborgarskap. Språket blir alltså en sporre, däremot inget absolut krav.

När dåvarande Folkpartiet för länge sedan vädrade en liknande idé om språktester avfärdades det som destruktiv signalpolitik. Men så behöver det inte alls bli. Snarare kan uttalade förväntningar fungera som en konstruktiv signal om vad som verkligen är viktigt.

Sverige ställer redan krav på egen försörjning för att få permanent uppehållstillstånd. Språket borde uppvärderas. Sedan kan vi tala om dessa normer och värderingar som Socialdemokraterna plötsligt blivit intresserade av.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.