Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-15 11:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/svenskt-tank-kan-lyfta-fororterna/

Ledare

”Svenskt tänk” kan lyfta förorterna

Hjällbo – bättre än sitt rykte. Foto: Jerker Ivarsson/TT

DN 10/10 2019. De utsatta förorterna kan lyftas på samma sätt som resten av Sverige. Det handlar om trygghet, skola, företag som har råd att anställa – och eget ansvar.

”Nästa gång röstar jag på SD”, säger kvinnan som intervjuas av forskare från Göteborgs universitet. Hon är arg. Själv har hon ett jobb men tvingas flytta runt med sin dotter. Hennes arbetslösa kompisar, däremot, har fått lägenhet av socialen.

En bitter ångermanlänning i avfolkningstrakter, en av alla de akterseglade som brukar ses som Jimmie Åkessons kärnväljare? Nej, hon kommer från ett land i Centralafrika och bor nu i en förort till Göteborg.

Kvinnan är en av de 2 500 boende i stadsdelarna Bergsjön och Hjällbo som intervjuats för statsvetarprofessorn Peter Esaiassons nya bok ”Förorten”. Och hon är också en av många som ger svar som starkt bryter av mot många föreställningar som figurerar om Sveriges ”utsatta områden”.

I boken utmejslar Esaiasson två huvudattityder till dessa områden: Gör något respektive skärp er. Det första kan sammanfattas med att miljonprogrammens problem är ”samhällets” fel, invånarna drabbas av rasism, förtryck och samhällets reträtt. Den andra lägger ansvaret mer på de boende själva.

Här kan vi lugnt slå fast att den dominerande attityden bland politiker, medier och tyckare ofta har varit den första. Det finns väl inget problem som inte kan lösas med att man slänger skattepengar på det? Men när Esaiasson frågar de boende är bilden en annan. På frågan om vems ansvar det är att det går bra för ungdomarna i Bergsjön och Hjällbo svarar 47 procent ”både samhälle och ungdomar/föräldrar”, 37 procent att ansvaret är de boendes eget medan bara 16 procent skuldbelägger ”samhället”.

Boken ”Förorten” ger gott om exempel på missriktad välvilja uppifrån. Ett sådant är övertro på civilsamhället. Det finns föreningar i förorterna, men dessa drivs ofta av människor som inte bor där, som håller åtgärderna och pengarna inom den egna gruppen och som anpassar verksamheten efter bidragen i stället för tvärtom.

Ett annat är när Angered marknadsför sig med att det talas 100 språk där. Det är sannerligen ingen fördel om det inte är 100 + 1. Ett stort problem är att det saknas ett gemensamt språk, att 20 till 25 procent av de tillfrågade har svårt att kommunicera på svenska. 

För bara ett par generationer sedan var stora delar av Sverige som de utsatta förorterna, plågade av klasskillnader, kriminalitet och missbruk.

En god och en dålig nyhet framkommer i Peter Esaiassons bok. Den goda är att folk gillar att bo i Bergsjön och Hjällbo. Åtta av tio trivs bra eller mycket bra. De är inte de depressiva nogo-zoner som de utmålas som av medier och invandringskritiska bloggar.

Den dåliga är att det blir sämre. Inte en enda långvarigt boende svarar att utvecklingen går åt rätt håll. Bland annat är det ordningen som urholkas. Respektlösheten ökar, hotfulla ungdomar kör runt på mopeder, gäng säljer droger på torget.

”Mer svenskt tänk.” Det efterlyses av en ung bosnienserbisk tjej i Bergsjön. Det är inte så chauvinistiskt som det kan låta för den som vill.

För bara ett par generationer sedan var stora delar av Sverige som de utsatta förorterna, plågade av klasskillnader, kriminalitet och missbruk. Men folk skärpte sig. Och samhället gjorde något. Framgångsrika företag hade råd att anställa, de skapade gemensamma resurser och jobb. Skolan blev världsledande och gatorna säkrare.

Och minst lika viktigt: Lort-Sverige städades upp. Folk i Bergsjön och Hjällbo är vansinniga på nedskräpning och dålig hygien. Soprummet är en plats så god som någon för den som vill börja förändra. 

Att tro att samma utveckling, samma metoder inte skulle fungera i förorterna är ännu ett exempel på de låga förväntningarnas rasism som länge hemsökt och hållit tillbaka dessa ”utsatta områden”.