Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-19 23:05 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/sverige-behover-en-reformkraftig-regering/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Sverige behöver en reformkraftig regering

Illustration: Magnus Bard

DN 29/8 2018. Det kommer att krävas en uppgörelse i mitten för att lösa regeringsfrågan. En sådan måste stärka den ekonomiska reformkraften.

Talmansvalet kan bli en thriller, visar dagens genomgång i DN. Och det lär ge en tydlig fingervisning om vilket parti som leder nästa regering. Kan S eller M skapa en majoritet för sin talmanskandidat kan de nog göra det för statsministerposten också.

Hur något av de två partierna ska lyckas med det vet vi dock lika lite om som tidigare. Det enda som valrörelsen klargjort är att Sverigedemokraterna knappast kommer att ges inflytande. Både Centern och Liberalerna har sagt nej till en Alliansregering som är beroende av SD. Såväl Annie Lööf som Jan Björklund, liksom Ulf Kristersson, har avfärdat en moderat minoritetsregering som lutar sig mot Jimmie Åkessons parti.

Det betyder att vi vet att det kommer att krävas någon form av blocköverskridande uppgörelse. Vad vi också vet är att en sådan, till skillnad från decemberöverenskommelsen, inte får bidra till nya låsningar, utan i stället måste skapa förutsättningar för en kraftfull reformpolitik.

Ekonomin är utan konkurrens valets viktigaste ickefråga. Tillväxten trummar på. Arbetslösheten är låg. Väljarna har råd att inte bry sig så mycket om partiernas ekonomiska politik. Samtidigt väntar enligt samstämmiga bedömare en lågkonjunktur runt hörnet. Medelklassens goda liv bygger till stor del på hög belåning. Den internationella ekonomiska horisonten är full av mörka moln. 

Till det kan läggas att det finns orättvisor i den svenska ekonomin: Framför allt att kapital så konsekvent ger bättre avkastning än flit och hårt arbete. För att hårdra: det lönar sig bättre att investera i föräldrar som äger sitt boende, än i en lång utbildning. Allt detta kräver ett omfattande ekonomiskt reformarbete.

Den som får makten måste vara beredd att slakta flera heliga kor – och kan hoppas att få någon annan politisk vinst emellan.

Risken finns att en bred uppgörelse om makten resulterar i att alla blockerar varandra i sakpolitiken. Så har det delvis blivit i Tyskland, där kristdemokrater och socialdemokrater bildar en stor koalition. 

Men en bred uppgörelse är också en möjlighet. Den som får makten måste vara beredd att slakta flera heliga kor – och kan hoppas att få någon annan politisk vinst emellan.

Socialdemokraterna verkar helst av allt vilja dela ut fler bidrag för att vi ska arbeta mindre – utan intresse för kostnader. Gårdagens valfläsk, i form av en extra familjevecka för föräldrar till barn mellan 4 och 16 år, stärker det intrycket.

Men om vi tar finansminister Magdalena Andersson (S) på orden (DN 28/8) är hennes viktigaste prioritering att skattekvoten ligger fast så att det finns pengar till välfärden. Elisabeth Svantesson (M), som hoppas ersätta Andersson, vill stärka incitamenten för att arbeta – sänkta inkomstskatter och bidrag.  

Med lite fantasi går det att föreställa sig en uppgörelse om makten som inkluderar borttagen värnskatt eller höjd brytpunkt för den statliga skatten, samt en ny fastighetsskatt eller avtrappade ränteavdrag. Och som gör skattesystemet ytterligare en nyans grönare. Samtidigt som statens del av bnp ligger fast – för att finansiera åtaganden inte bara inom välfärden, utan också försvaret och infrastrukturen. 

En S-märkt finansminister som slopar värnskatten? Eller en moderat som inför en skatt på fastigheter?  Om vi har tur alltså.

Regeringsfrågan har förlamat svensk politik i fyra år. Åtta om man beaktar de parlamentariska svårigheterna för Fredrik Reinfeldts andra regering. Den ekonomiska reformkraften har särskilt försvagats. Nästa mandatperiod måste ändra på det. 

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.