Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-29 12:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/sverige-behover-en-serios-elpolitik-inte-valflask/

LEDARE

Ledare: Sverige behöver en seriös elpolitik – inte valfläsk

Sänk skatten i stället.
Sänk skatten i stället. Foto: Johan Jeppsson/TT

DN 13/1 2022. Att det svider i plånboken för medelklassen är ingen anledning att införa miljardbidrag.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Det hör inte till det vanliga att en svensk regering delar ut bidrag för att kompensera hushållen för ökade priser på en fri marknad. Men så är det ju också valår.

Elpriserna har skjutit i höjden och väljarna har ilsknat till över skenande räkningar. Partierna pekar finger och tävlar om att lägga skulden för energikrisen på varandra.

Så när Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna försökte tvinga fram tillfälligt slopade elskatter var det inte konstigt att Socialdemokraterna kontrade med ett tillfälligt kontantbidrag. Nästan två miljoner hushåll ska få upp till 6 000 kronor i bidrag för att betala sina elräkningar, meddelade energiminister Khashayar Farmanbar och finansminister Mikael Damberg på en presskonferens under onsdagsmorgonen.

Men bidraget är både dyrt och ogenomtänkt. Vad Sverige i stället skulle behöva är en seriös skattepolitik som erbjuder långsiktiga lösningar på de utmaningar som energisektorn står inför de kommande decennierna.

De flesta hushåll i denna grupp har fortfarande råd att hantera fluktuerande elpriser.

För det första tar bidraget ingen hänsyn till de husägare som redan gjort stora investeringar för att få ner sin energianvändning.

För det andra växlade energiministern under presskonferensen mellan uttrycken ”de som drabbats hårdast” av de höga elpriserna och ”de som har högst elförbrukning”. Men den grupp som främst kommer att gagnas av bidraget är villaägare, som de senaste decennierna i många fall redan gynnats av låga räntor och stora värdeökningar.

De flesta hushåll i denna grupp har fortfarande råd att hantera fluktuerande elpriser. Sedan 1980-talet har hushållens utgifter för att värma upp sina hem gått från 10 procent av den totala konsumtionen till 5 procent, enligt SCB. Däremot finns det hushåll som inte har tillräckliga marginaler för att klara vinterns rekordpriser på el och för denna grupp kan särskilda insatser göras. Men att det svider i plånboken för medelklassen är ingen anledning att införa tillfälliga bidrag i miljardstorlek.

Att Liberalerna har startat en principiell diskussion om att sänka skatten på el permanent är därför positivt. En sänkt skatt skulle komma alla hushåll till del, vilket vore mer rättvist. Och det är främst höjda skatter och avgifter som har gjort att den reala kostnaden för att värma upp en villa har ökat. Dessutom bör fokus ligga på att beskatta koldioxidutsläpp, inte energi i sig.

I diskussionen bör också skatteundantagen för de stora amerikanska techjättarna inkluderas. Skattebefrielse råder i princip för serverhallarnas elförbrukning, sedan undantag genomförts i flera steg för att locka hit den nya industrin. Särbidragen sticker inte bara i ögonen på hushållen som nu tampas med högre elräkningar än vanligt utan också på svensk industri som missgynnats av ordningen.

Sådana orättvisor vore det klädsamt om Socialdemokraterna visade ambitioner på att åtgärda. I stället verkar regeringen mer intresserad av att dela ut valfläsk.

Ämnen i artikeln

Elpriset

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt