Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-23 18:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/sverige-ett-utvalt-mal-for-diktaturens-propaganda/

Ledare

Sverige, ett utvalt mål för diktaturens propaganda

En stödmanifestation för den fängslade förläggaren Gui Minhai. Foto: Anders Wiklund/TT

DN 26/6 2019. Att den kinesiska diktaturen blivit allt brutalare på senare år märks också i agerandet utomlands. Efter att den svenske förläggaren Gui Minhai gripits och fängslats i Kina har även regimens propagandaattacker i Sverige eskalerat.

Sverige utsätts sedan början av 2018 för en unik och märklig propagandakampanj från kinesiska myndigheter och den kinesiska ambassaden. Det konstaterar Utrikespolitiska institutet i sin översikt ”China’s propaganda campaign in Sweden, 2018–2019”.

Den kinesiska ambassadören i Sverige, Gui Congyou, har bland annat attackerat journalister som Jojje Olsson och samhällsdebattörer som Kurdo Baksi, ofta med förklenande personomdömen. Sannolikt för att de har uppmärksammat kidnappningen och fängslandet av den svenske förläggaren Gui Minhai.

Till detta kommer den märkliga incidenten med de kinesiska turister som i september förra året fick avvisas från ett hotell där de dykt upp ett dygn innan de bokat rum och vägrat lämna lobbyn. På en film från avvisningen framgår att turisterna överdriver fall och ropar om brutalitet som vore de Ronaldo på jakt efter en frispark. Kinesiska myndigheter och statskontrollerade medier har därefter skruvat överdrifterna några varv till.

Konstruerade hädelser lyfts fram som ska föreställa liknande övergrepp från svensk sida, en diplomati hämtad från sandlådan.

Granskningar av kommunistregimens kränkningar av mänskliga rättigheter har ofta mötts av detta slags ”jamen ni då”-taktik. Konstruerade hädelser lyfts fram som ska föreställa liknande övergrepp från svensk sida, en diplomati hämtad från sandlådan.

Författarna till UI-rapporten konstaterar att den aggressiva taktiken snarare ökat svenska mediers kritiska granskning av Kinas agerande och människorättsbrott. Inte heller verkar utspelen påverka handel eller turism mellan våra länder. De lutar därför åt slutsatsen att ambassadören personligen ligger bakom strategin.

Tyranniet begär förtroende och det gäller att inte vara naiv när den stora diktaturen tar till brösttoner kring småsaker.

De bisarra incidenterna är dock inte förbehållna Sverige. Förra året ställde Kong Linlin från statliga kinesiska tv-kanalen CCTV till en palaver på Torypartiets stämma i Storbritannien genom att störa ett seminarium om den krympande friheten i Hongkong. När hon avvisades triggade detta ett narrativ om inskränkt pressfrihet från kinesiskt håll, vilket eskalerade till en diplomatisk konflikt.

Tyranniet begär förtroende och det gäller att inte vara naiv när den stora diktaturen tar till brösttoner kring småsaker. Att ge efter eller tystna kan verka bekvämt för stunden, men kommer bara att rendera fler och mer långtgående krav.

Den svenska regeringens agerande är i detta ljus ett stort bekymmer. Fängslandet av Gui Minhai och rättighetskränkningar och förtryck i Kina har förbigåtts med tystnad och flathet i utrikespolitiska deklarationer. Behandlingen av Minhais dotter Angela Gui har pendlat mellan styvmoderlig och direkt skandalartad, med brottsmisstankar mot dåvarande Kinaambassadören Anna Lindstedt.

Gång på gång har regeringen, UD och svenska myndigheter valt undfallenhet och eftergifter mot diktaturen.

Även kineser förtjänar att leva i frihet och demokrati, inte bara i Hongkong och i Taiwan.

Kinas aggressiva propagandautspel har satt Sverige i världens strålkastarljus. Våra val kan också komma att bli andras. Därför är det av största vikt att regeringen byter strategi, och liksom medier och civilsamhället blir en pålitlig röst för demokrati och mänskliga rättigheter – också gentemot Kina.

Det bör betonas att konflikten inte står mellan länder, utan mellan idéer och styrelseskick. Även kineser förtjänar att leva i frihet och demokrati, inte bara i Hongkong och i Taiwan. Det var för detta som studenter dog på Himmelska Fridens torg den 4 juni 1989 – och hur kommunistdiktaturen än försöker sopa igen de digitala spåren av sina övergrepp ska studenternas kamp inte glömmas. Deras kamp är också vår.