Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-23 20:48

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/sverige-maste-skydda-alla-i-synnerhet-minoriteterna/

LEDARE

Ledare: Sverige måste skydda alla – i synnerhet minoriteterna

En dag för alla.
En dag för alla. Foto: Magnus Hallgren

DN 6/6 2021. Många judar uppfattar antisemitism som ett betydande problem och enligt en ny rapport har 5 procent i Sverige starka antisemitiska åsikter.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Ett av statens viktigaste uppdrag är att skydda invånarna från olika sorters hot. De kan komma utifrån, vilket motiverar en fungerande försvarsmakt. Men de kan även komma inifrån, vilket ytterst hanteras av polisen.

Det handlar dels om att utreda brott som har begåtts. Men lika mycket om förebyggande insatser och om att värna individers rättigheter.

För till landet Sverige – som firas i dag – räknas alla som är medborgare eller som har uppehållstillstånd här. Det inkluderar många minoriteter, vars rätt till en trygg vardag sällan kan tas för given utan måste vaktas, vilket är en hörnsten i en liberal demokrati.

Låt oss konstatera att det finns mycket kvar att göra. Enligt rapporten ”Antisemitism i Sverige” från Forum för levande historia, som presenterades i veckan, minskade visserligen antisemitismens utbredning mellan 2005 och 2020. Men det är fortfarande 5 procent som hyser starka antisemitiska åsikter, och ytterligare många fler som omfamnar en del av föreställningarna. Exempelvis instämmer 11 procent helt eller delvis i påståendet ”Judarna har för stort inflytande i världen i dag” och 3 procent i ”Förföljelsen och hatet mot judarna är delvis judarnas eget fel”.

Tyvärr är siffrorna inte särskilt överraskande. Tidigare undersökningar pekar på att en majoritet av Sveriges judar uppfattar antisemitism som ett betydande och växande problem i samhället. Senast var i rapporten ”Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap”, som publicerades i våras. Den slog fast att alla skolor i Malmö inte är trygga för judiska barn och stadens elever berättade om rädsla, glåpord och en ”utbredd tolerans för antisemitiska uttryck”.

Därutöver har internet och sociala medier bidragit till en ökad spridning av antisemitiska och rasistiska budskap i offentligheten. Brås studie ”Antisemitiska hatbrott” framhåller att antisemitism förekommer ”i breda lager av befolkningen och skär genom olika religioner, sekulära grupper, politiska positioner och ideologier”.

Antisemitism utgör en del av ideologin i både vit makt- och radikala islamistiska rörelser.

Dock visar rapporten från Forum för levande historia att vissa grupper är överrepresenterade, som äldre, lågutbildade, utomeuropeiskt födda, muslimer och SD-sympatisörer. Vidare utgör antisemitism en del av ideologin i både vit makt- och radikala islamistiska rörelser.

Dessutom talar hatbrottsstatistiken sitt tydliga språk, även om de flesta fall aldrig kommer till polisens kännedom. 2018 identifierades drygt 7.000 hatbrott, vilket är en ökning med 11 procent jämfört med 2016 och med 29 procent jämfört med 2013.

Många hade rasistiska – däribland afrofobiska och antiromska – motiv. Men det fanns även 278 respektive 562 fall med antisemitiska eller islamofobiska bevekelsegrunder. 756 hatbrott riktade sig mot en person på grund av dennes sexuella läggning. Och i de allra flesta fallen är gärningspersonen helt okänd för den som drabbas.

Som Brå skriver i rapporten ”Självrapporterad utsatthet för hatbrott” är detta ett angrepp mot mänskliga rättigheter och visar på en bristande respekt för människors lika värde. Att Sverige inte lyckas skydda betydande delar av befolkningen bättre än så, är ett underbetyg till nationen.

Ämnen i artikeln

Rasism

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt