Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-19 10:54

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/ta-bort-elevens-val-allt-annat-ar-viktigare/

Ledare

Ledare: Ta bort elevens val – allt annat är viktigare

Byggnaderna finns. Det är innehållet som behöver renoveras.
Byggnaderna finns. Det är innehållet som behöver renoveras. Foto: Magnus Hallgren

DN 6/4 2021. Hur ska eleverna få ut så mycket som möjligt av sina år i grundskolan? Det är egentligen den enda fråga som Skolverket och skolpolitikerna behöver svara på.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Det är lätt att lista saker som barnen bör lära sig i skolan. Det är svårare att slå fast vad som ska bort. Inte minst eftersom inga kunskaper är av ondo, och grundskolans uppdrag är såväl att förbereda eleverna för vidare studier som att rusta dem som samhällsmedborgare och låta dem utveckla sina intressen.

Men det betyder inte att det fungerar att bara fylla på, oavsett hur vällovliga önskemålen om nya moment och fördjupningar är. Om utbildningen inte ska bli för snuttifierad måste man även våga stryka, vilket visar varför Skolverkets förslag som presenterades strax före påsk bör bli verklighet.

Där förespråkas att elevens val försvinner och att timmarna framför allt fördelas mellan SO- och NO-ämnena, men även i viss mån till bild, musik och hem- och konsumentkunskap. Syftet är att lösa dagens situation med så kallad stoffträngsel – alltså problemet att vissa ämnen innehåller fler moment än vad som är rimligt att hinna med på den avsatta tiden.

Idén att låta elevens val minska till förmån för övriga ämnen är inte ny. För några år sedan mer än halverades kursen eftersom matematik samt idrott och hälsa behövde ytterligare utrymme. Och med tanke på att Skolverkets undersökning visar att kvaliteten på elevens val varierar mycket mellan olika skolor är det därför helt rätt att ta steget fullt ut och avskaffa det från och med hösten 2022.

Om moment trycks in från sidan, utan att läroplanen expanderar, innebär det att det blir mindre tid över till annat.

Vidare är det välkommet att Skolverket inte väljer att smeta ut de frigjorda timmarna över hela linjen, eftersom ”det är tydligt att det finns en allmän uppfattning att SO-ämnena behöver mer tid nu, framför allt historia och samhällskunskap”, som Roger Persson, undervisningsråd på Skolverkets läroplansavdelning, uttrycker saken.

Dessutom visar förslaget att Skolverket vågar prioritera, trots att förändringar där en del känner sig förfördelade alltid leder till protester. Nu har det höjts röster mot att geografi får färre timmar än historia och samhällskunskap, och för att antalet timmar i hem- och konsumentkunskap behöver mångdubblas.

Båda ställningstagandena motiveras med hyggliga argument. Det är precis det som gör det lätt att hålla med Perssons (kanske aningen uppgivna) konstaterande: ”Alla skolämnen är ju viktiga, så därför finns det goda skäl att utöka tiden i många ämnen” – vilket dock inte är samma sak som att timplanen för alla ämnen kan eller bör utökas.

Tvärtom är elevernas tid i grundskolan begränsad, vilket betyder att varje timme måste läggas där den gör störst nytta. Det är därför idéer om att skolan ska lära ut nya ämnen, som kommunikation, livskunskap och arbetsmarknadskunskap, måste mottas med skepsis.

Inga saker är skadliga att kunna, men om moment trycks in från sidan, utan att läroplanen expanderar, innebär det att det blir mindre tid över till annat. Som läsförståelse, antikens historia och Hallands åar.

Ämnen i artikeln

Skolan
Utbildning

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt