Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-18 20:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/taiwan-ar-hoppets-o/

Ledare

Taiwan är hoppets ö

Tsai Ing-wen kampanjar för att bli omvald. Foto: Sam Yeh/AFP

DN 10/1 2020. Taiwans väljare ser ut att rata närmare band till Fastlandskina. Det är inte särskilt svårt att förstå varför.

För bara sex månader sedan framstod det som ett faktum att Tsai Ing-wens tid som Taiwans president skulle ta slut i och med valet nu på lördag. Efter en impopulär pensionsreform gav opinionsundersökningarna henne endast ett stöd på 35 procent. Motståndaren Han Kuo-yu surfade kring 50.

Sedan bröt protesterna i Hongkong ut. De var en reaktion på Pekings allt hårdare grepp om stadsstaten sedan Xi Jinping tog över makten 2012. Och riktade sig mot försöken att gröpa ur den rättsstat och de individuella rättigheter som modellen med ”ett land, två system” ska försäkra Hongkong.

Taiwans väljaropinion svängde omedelbart. Tsai Ing-wens parti DPP växte en gång fram ur den rörelse som på 1990-talet demokratiserade Taiwan. Och vill inte slukas av fastlandet. Han Kuo-yus KMT, som i 40 år styrde Taiwan i form av en enpartidiktatur, betraktar ön som en del av Kina och vill ha nära relationer med Peking.

Snart hade Tsai Ing-wen skaffat sig en ordentlig ledning. Han Kuo-yu avfärdade kategoriskt idén om att modellen med ”ett land, två system” skulle kunna vara ett framtida alternativ också för Taiwan. Men hans ställning förbättrades inte av den sociala mediekampanj som verkade vara dirigerad från fastlandet och att KMT:s parlamentslistor proppades fulla med förespråkare av en återförening. Nu ser Tsai Ing-wen ut att vara på väg mot en promenadseger. 

Blir det så är det inte så svårt att förstå varför. Taiwan är en fullfjädrad demokrati, med ett livskraftigt civilsamhälle, en fungerande rättsstat och en omfattande rättighetskatalog. Rimligtvis vill inte väljarna riskera att förlora det. 

Var det inte tydligt tidigare så är det uppenbart nu: Xi Jinping är inte intresserad av flera system – han vill endast ha ett Kina, ett parti och en ledare. 

Trots möjligheten att säga bestämt nej till ett närmande till Peking kan Taiwans situation framstå som hopplös. Peking kan visserligen inte dupera väljarna genom att översvämma sociala medier med botar som stöder KMT. Men bara ett 130 kilometer brett sund skiljer ön från fastlandet. Xi Jinping har varit tydlig med att en återförening inte ständigt kan skjutas på framtiden och utesluter inte militära medel.

Klarade Taiwans kineser att förvandla sin ö till en livskraftig demokrati kan de på fastlandet någon gång också lyckas.

De senaste decennierna har Kina växlat in ekonomisk tillväxt i stridsflyg, krigsfartyg och soldater. Enligt bedömare är det en tidsfråga innan landet är tillräckligt starkt för att ha kapaciteten att erövra Taiwan. 

Och ändå är Taiwan också en outsinlig källa till hopp. 

Det hävdas emellanåt att ”västerländsk” demokrati inte är något för kineser – ”asiatiska värderingar” betonar hierarki och auktoritet. Därför behövs en stark hand, inte fri debatt. Men när den välrenommerade tankesmedjan Freedom House utvärderar hur väl demokratin fungerar i olika länder får Taiwan 93 poäng av 100. Det är högre än USA, Frankrike och Italien. 

Dessutom: under 40 år var alltså Taiwan en enpartidiktatur. Och modellen hade viktiga likheter med det som Fastlandskina förvandlats till efter att Deng Xiaoping lade om den ekonomiska politiken i slutet på 1970-talet: en statscentrerad, exportorienterad ekonomi med ett auktoritärt styre som har fingrarna i landets alla syltburkar. Klarade Taiwans kineser att förvandla sin ö till en livskraftig demokrati kan de på fastlandet någon gång också lyckas.

Fram till dess måste den demokratiska världen göra allt den kan för att stödja Taiwan. 

Ämnen i artikeln

Kina
Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Rätta artikel

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt