Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-20 01:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/tingstens-argument-for-nato-haller-an/

LEDARE

Ledare: Tingstens argument för Nato håller än

Herbert Tingsten (1896–1973)
Herbert Tingsten (1896–1973) Foto: Dagens Bild/TT

DN 14/5 2022. Rysslands angrepp på Ukraina har fått den svenska Natoopinionen att svänga.

DN:s chefredaktör Herbert Tingsten var för ett svenskt medlemskap från dag ett.

Hans argument håller fortfarande.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Det är den 13 april 1949, och DN:s ledarskribent är återhållet förbannad: ”Den nu citerade artikeln … vittnar om tankeförvirring och oförmåga för att inte säga ovilja att reda ut de mest elementära sammanhang”, skriver han.

De raljanta orden är ett angrepp på FN-tidskriften Världshorisont. Denna hade nyligen kallat Atlantpakten Nato för ”ett baksteg för vägen mot freden” och hävdat att det är ”löjligt” att kalla Nato för en fredspakt.

Nato har då formellt existerat i nio dagar. Den svenska debatten är som synes redan het.

73 år senare, i dessa historiska dagar då Sverige står vid Natos tröskel, är det mycket som känns igen från alliansens första tid. Medlemmarna såg Nato som en demokratisk pakt för fred, stabilitet och skydd mot ett aggressivt, expansivt Moskva. Det var sant, då som nu.

Den ryska ledningen, under Josef Stalins tyranni, protesterade ljudligt mot Nato och fick understöd av en del vänstersinnade i väst, då som nu. Dagens Nyheter var för ett svenskt medlemskap. Då som nu.

”Atlantpakten är ett värn för freden (…) Norges och Danmarks ställningstagande är naturligt (…) även vi behöver hjälp västerifrån för att klara ett anfall.”

Så skrev DN:s chefredaktör Herbert Tingsten redan den 9 april 1949, med rader som väl sammanfattar publicistens och ledarsidans syn på Nato. Tingsten, chefredaktör mellan 1946 och 1959, var kompromisslös i sitt försvar för demokrati och sin avsky för totalitära regimer.

Orden kan låta dramatiska, pompösa och krigsromantiska. Vad som i dag bara syns mellan raderna är järnridån som skilde fria länder från ofria

För honom utgjorde Nato, utan att på något sätt vara fläckfritt, ett nödvändigt värn för de grundläggande fri- och rättigheterna i väst. Utan Nato och USA, ingen demokrati. Neutralitet mellan förtryck och frihet borde vara en omöjlighet.

”Om vi inte upprustar, om inte Amerika är starkt, så är vårt öde fullbordat”, uttryckte han det i boken ”Tredje ståndpunkten – en orimlighet” från 1951.

Orden kan låta dramatiska, pompösa och krigsromantiska. Vad som i dag bara syns mellan raderna är järnridån som skilde fria länder från ofria fram till Sovjetunionens sammanbrott. Den järnridå som Vladimir Putin försöker resa igen, men under namnet ”intressesfär”. Dagens Ukraina har knappast svårt att hålla med om vikten av upprustning för länder inom Putins räckvidd.

Vid Natos femårsdag, den 11 april 1954, citerar Tingsten norska Arbeiderbladet. Många fruktade att Nato skulle göra Norden till en plats för utrikespolitisk oro, men, skriver den socialdemokratiska tidningen: ”Erfarenheterna från de senaste åren visar att verkan blivit den rakt motsatta.”

Nästan 70 år senare kommer den svenska säkerhetspolitiska analysgruppen, vars rapport släpptes på fredagen, fram till en liknande slutsats: Risken att Ryssland angriper Gotland blir mindre med Sverige som Natomedlem.

Ja, mycket är sig likt sedan Herbert Tingsten drev sin envetna Natokampanj på dessa sidor. Den 23 november 1951 listar han i en DN-ledare de viktigaste skälen för ett svenskt Natomedlemskap:

”Viljan att nå fred genom en samverkan som ger styrka, övertygelsen om att Sverige under alla förhållanden blir indraget i ett eventuellt världskrig, oron för ett isolerat angrepp, vikten av förberedd i stället för improviserad hjälp – alla dessa skäl har bevarat sin styrka”, skriver han.

Det är inte för mycket sagt att de fortfarande gör det. Och så kommer det att förbli så länge Vladimir Putin sitter på Rysslands tron.

Ämnen i artikeln

Nato

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt