Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-23 07:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/trumps-nya-skandal-racker-inte-for-riksratt/

Ledare

Trumps nya skandal räcker inte för riksrätt

Utan hämningar. Foto: Evan Vucci/AP

DN 25/9 2019. President Trump uppträder som om han stod över lagen. Men inte heller Ukrainaaffären ger Demokraterna tillräckliga skäl att chansa på riksrätt.

Jag skulle kunna skjuta någon på Fifth Avenue mitt på Manhattan och vinna ändå, sa Donald Trump under valkampanjen. Det gick nästan att tro honom. Han ljög, förolämpade och bröt mot alla konventioner om att politiker bör uppträda värdigt. Inget verkade fästa.

Den senaste skandalen testar åter gränserna. I juli ringde han Ukrainas färske president Volodymyr Zelenskyj. Enligt källor uppmanade Trump åtta gånger sin kollega att starta en korruptionsutredning mot Hunter Biden – son till Joe Biden, tidigare vicepresident och ledande demokratisk utmanare inför valet 2020.

Om Trump har pressat en utländsk makthavare för att skaffa sig fördelar i valet nästa höst är det minst sagt motbjudande.

Någon vecka innan hade Trump stoppat nästan 400 miljoner dollar i militärt och annat bistånd till Ukraina, utan att ge någon förklaring till kongressen som anslagit pengarna.

Trump har gett motstridiga svar om vad som hänt. Han har både lovat att samtalet med Zelenskyj ska offentliggöras och ilsket förnekat det. Och förresten får en president göra som han vill. Men om Trump har pressat en utländsk makthavare för att skaffa sig fördelar i valet nästa höst är det minst sagt motbjudande.

Utan tvekan plågas Ukraina av utbredd korruption. Hunter Biden borde rimligen inte ha suttit i styrelsen i ett av landets stora gasbolag medan hans pappa dels var vicepresident, dels ansvarig för USA:s kontakter med Kiev. Men Trumps anklagelser höjer sig inte över konspirationsteoriernas nivå. Hans egen privata advokat har ett betydligt värre förflutet i Ukraina, liksom hans förre kampanjchef.

Dessutom var biståndet avsett för en bundsförvant som är inblandad i ett krig med Ryssland. Att dra in det borde gå emot USA:s säkerhetspolitiska intressen. Men Trump hade som bekant rejäl nytta av Vladimir Putins stöd i valet 2016 och uppmanade offentligt Moskvas hackare att avslöja hemligheter i Hillary Clintons e-post.

Den amerikanska författningens fundament är att balansera den federala makten mellan presidenten, kongressen och domstolarna. Trump har dock vid otaliga tillfällen visat att han anser sig stå över lagen. Juristerna brukar anse att en sittande president inte kan åtalas, men Vita husets advokater hävdar nu att han inte ens kan bli föremål för en rättslig utredning.

Ekot från Watergate på 70-talet är omisskännligt. Richard Nixon använde statsapparaten för att jaga politiska motståndare, och tvingades avgå inför hotet om riksrätt.

Trumpkampanjens angelägenheter med Ryssland utreddes av den särskilde åklagaren Robert Mueller, som inte fann bevis för organiserat samarbete. Han tog dock aldrig ställning till om presidenten brutit mot lagen genom att förhindra rättvisans gång.

Rysslandsaffären chockerar på många plan. Som president har Trump attackerat domstolar som inte gör som han säger. Intressekonflikterna hopar sig mellan hans företag och ämbete. Han är sorgligt olämplig för jobbet.

Representanthusets demokratiska talman Nancy Pelosi har hittills sagt nej till riksrätt, eftersom risken för en politisk rekyl är stor och de nödvändiga två tredjedelarna av senaten aldrig lär rösta för att fälla Trump. En del av hennes partivänner struntar i oddsen, och allt fler verkar anse att kongressen har en plikt att agera oavsett utsikterna till framgång.

Riksrätt är framför allt en politisk process, inte en juridisk. Det gäller således att övertyga väljarna om sin sak, och där är Demokraterna inte. Det viktigaste 2020 borde vara att besegra Trump. Då behöver partiet också fundera över om Biden är rätt kandidat.