Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-07 02:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/trumps-tyska-retratt-satter-europa-och-amerika-sist/

Ledare

Trumps tyska reträtt sätter Europa och Amerika sist

Amerikaner lyfter från flygbasen Ramstein. Kom tillbaka.
Amerikaner lyfter från flygbasen Ramstein. Kom tillbaka. Foto: Boris Roessler/DPA

DN 14/6 2020. President Trump har hånat Nato som föråldrat. Med planen att ta hem amerikanska soldater från Tyskland går han från glåpord till sabotage. 

Nej, Angela Merkel kunde inte komma till G7-mötet i USA, pandemin stod i vägen. Misstankar spreds om att hon inte heller unnade Donald Trump ett strålande fototillfälle inför höstens valrörelse. Sådant grums har fått den amerikanske presidenten att lossa stora vedergällningskanonen förr.

Ur det perspektivet är Trumpadministrationens plan att reducera de amerikanska styrkorna i Tyskland från knappt 35 000 man till 25 000 ingen överraskning. Inte heller väcker det förvåning att beslutet verkar ha fattats utan konsultation med Berlin, Pentagon eller republikanska kongressledare. James Inhofe, ordförande i senatens försvarsutskott, tyckte att idén var så dum att han inte ville ta den på allvar.

Här finns visserligen också ett mönster. Trump vill ta hem trupper från både Afghanistan och Irak, och bokföra det som framgångar i valkampanjen. Och han har åtskilliga gånger attackerat både Tyskland och andra Natomedlemmar för att de lägger för lite pengar på sitt försvar, vilket nu skulle förklara USA:s tillbakadragande.

Den sortens missnöje är ingalunda unikt för en amerikansk president. Barack Obama klagade bittert över europeiska fripassagerare. Kritiken är också i sak korrekt. Natotoppmötet 2014, efter Rysslands annektering av Krim, förklarade att målet om 2 procent av bnp till försvaret skulle nås inom tio år. De flesta länder har en bra bit kvar, och Tyskland är inte ens nära.

De amerikanska truppernas funktion är, tvärtemot vad Trump inbillar sig, inte primärt att försvara Tyskland utan USA:s intressen.

Det som var nytt med Trump var det offentliga skället på Nato och hans livsfarliga koppling av de kollektiva försvarsgarantierna till budgetfrågan. Utan dem är Nato inte trovärdigt, vare sig i Baltikum eller någon annanstans.

Länge kunde Natochefen Jens Stoltenberg hänvisa till att det var viktigare vad USA gjorde än hur det lät. Amerikanerna har avbrutit reträtten från Europa och även under Trumps tid skickat nya resurser. I Baltikum och Polen har alliansen upprättat stridsgrupper som snubbeltråd för Ryssland.

En faktisk sorti av 10 000 soldater skulle sända motsatta, olycksbådande signaler. Dels skulle engagemanget för Europas säkerhet ifrågasättas. Dels är de amerikanska truppernas funktion, tvärtemot vad Trump inbillar sig, inte primärt att försvara Tyskland utan USA:s intressen.

Dessutom är flygbasen Ramstein ett nav för logistik och militära transporter till Mellanöstern och andra krutdurkar. Amerikaner som sårats i strid hamnar ofta på militärsjukhusen i Landstuhl.

Naturligtvis går det att flytta de amerikanska baserna till exempelvis Polen, och landets nationalkonservativa regering skulle älska att få upprätta ett ”Fort Trump”. Det vore att bryta mot ett gammalt Natolöfte till Ryssland. Och det skulle framför allt vara väldigt dyrt att skaffa fram nya faciliteter motsvarande de tyska.

Vladimir Putin jublar säkert över en present i form av ett amerikanskt återtåg från Tyskland. Vad gäller västvärldens transatlantiska länk blir signalen att USA har slutat bry sig.

Trump hojtar om ”Amerika först”, men har aldrig begripit vilken roll USA:s politiska och militära allianser har spelat efter andra världskriget. Vitsen är inte bara att få stöd i öppna konflikter, utan i första hand att undvika krig genom att visa upp en gemensam front. Närvaron i Tyskland har varit en grundpelare i systemet i 75 år. 

Rysk aggression har försämrat säkerhetsläget, inte bara för Sverige. Europas länder, inklusive Tyskland, borde ha ansträngt sig för länge sedan för att uppnå anständiga försvarsutgifter. Men Nato kan inte vara utan sin amerikanska ryggrad.

Ämnen i artikeln

Tyskland
Donald Trump
Nato
Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt