Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Turkiets sultan kan falla

Turkiet är inte Erdogans egendom.
Turkiet är inte Erdogans egendom. Foto: Bülent Kilic/AFP

DN 16/6 2018. Turkiet går till val om en vecka. Trots att president Erdogan gjort vad han kan för att avskaffa yttrandefriheten har oppositionen en chans. Måtte den lyckas.

Den turkiska underrättelsetjänsten misstänks för att ha planerat mord på regimmotståndare i Danmark, har Ekot och Danmarks Radio avslöjat i veckan. Att staten jagar oppositionella långt utanför Turkiets gränser är känt sedan tidigare. President Recep Tayyip Erdogan kräver lojalitet av alla med turkiskt ursprung, mot landet och sig själv.

Nästa söndag håller Turkiet val. Det är varken helt fritt eller rättvist. Stats-tv är Erdogans egen propagandakanal, men numera kontrolleras dessutom nästan alla tidningar av hans vänner.

Och undantagstillståndet som infördes efter det gåtfulla kuppförsöket sommaren 2016 gäller fortfarande. Mötesfriheten är begränsad. Över 50 000 människor har gripits som ”terrorister”, ytterligare 100 000 har fått sparken från jobbet. Rättssystemet står under Erdogans domvärjo.

För länge sedan genomförde Erdogan viktiga reformer. I dag liknar han mer en tyrannisk sultan.

Ändå har oppositionen chansen – om röstningen går rätt till. Opinionssiffrorna är jämna. Kanske tvingas Erdogan till en andra omgång i presidentvalet, kanske förlorar regeringspartiet AKP sin majoritet i parlamentet.

Valet skulle vara en formalitet, startskottet för de författningsändringar som fick ett knappt ja i folkomröstningen i fjol och som gör presidenten närmast allsmäktig. Men även om Erdogan fortfarande är populär, särskilt bland företagare och konservativa i det anatoliska hjärtlandet, så finns en trötthet med hans auktoritära styre.

Tillväxten är över 7 procent. Ekonomin är dock dopad av  offentliga megabyggen. Erdogan har också öst på med dyra vallöften. Inflationen har nått tvåsiffriga tal. Bytesbalansunderskottet är gigantiskt. Företagen är djupt skuldsatta.

Resultatet är ett ras för valutan, liran. Erdogan pressade länge centralbanken att avstå från att höja räntan. Turkiet skulle minsann inte kapitulera för den ”internationella lobbyn”, och hans hemsnickrade ekonomiska teori säger att räntehöjningar ökar inflationen. Framför allt skulle de förstås fördyra krediterna till hans prestigeprojekt.

Till slut tvingades presidenten att låta centralbanken agera. Räntan har höjts med 5 procentenheter på några veckor. Efter en valseger har Erdogan hotat med att ta över penningpolitiken.

Meningen var att AKP skulle säkra segern genom en allians med nationalistpartiet MHP. Oppositionen kontrade överraskande med ett eget förbund. Det gamla sekulära CHP:s Muharrem Ince har slagit ihop sina påsar med Meral Aksener, tidigare MHP men nu i spetsen för ett nytt turknationalistiskt parti. Det kurdiska HDP, vars presidentkandidat sitter i fängelse, fick inte vara med men Ince har i alla fall besökt honom i cellen.

Om Erdogan inte får majoritet direkt lovar oppositionen att ställa sig bakom den kandidat som vinner flest röster. Och om HDP klarar 10-procentsspärren kan AKP förlora makten i parlamentet. Detta hände faktiskt 2015, men då var presidentens motståndare aldrig nära att enas. Tiderna har förändrats.

Ända sedan massdemonstrationerna i Istanbul 2013 har Erdogan dragit Turkiet närmare diktaturens avgrund. En korruptionsskandal i hans innersta krets vändes till en attack mot de tidigare allierade i Gülenrörelsen, som också pekas ut för kuppförsöket. Häxjakten skulle bli än värre om presidenten tar hem spelet. Samtidigt fortsätter han det krig mot kurderna som han startade om för tre år sedan.

Oppositionen spretar men inger ett hopp om demokratins revansch. Löftet är att återgå till ett normalt parlamentariskt system. För länge sedan genomförde Erdogan viktiga reformer. I dag liknar han mer en tyrannisk sultan.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.