Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-20 06:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/tyskland-har-ett-moraliskt-ansvar-att-strypa-gasen/

LEDARE

Ledare: Tyskland har ett moraliskt ansvar att strypa gasen

Vladimir Putin och Olaf Scholz i Moskva i februari. Vem blinkar först?
Vladimir Putin och Olaf Scholz i Moskva i februari. Vem blinkar först? Foto: EyePress News/Shutterstock

DN 28/4 2022. Ingen tvingade Tyskland att göra sig beroende av rysk energi.

Som Angela Merkel förklarade för greker och spanjorer för tio år sedan måste regeringar ta ansvar för korttänkt politik när verkligheten hinner i kapp.

Nu har den hunnit i kapp Tyskland.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

På onsdagen stängde Ryssland av gasen till Polen och Bulgarien. De har inte betalat sina räkningar i rubel, vilket Kreml numera kräver. Europeiska gaspriser rusade med 20 procent, euron störtdök och gasen kostar nu sju gånger mer än för ett år sedan.

Antagligen är det bara början.

Strategiskt sett är Polen och Bulgarien småpotatis. De svarar för en bråkdel av den totala ryska exporten. Att stänga av dem samtidigt som gasen flödar vidare till jättemarknaderna Tyskland, Italien och Nederländerna kostar inte Kreml mycket.

EU har därtill byggt upp reserver samt slutit avtal med Norge, USA och länder i Nordafrika för att kompensera för eventuellt ryskt bortfall. Åtminstone Polen kommer att kunna förlita sig på norsk import när de egna reserverna tar slut, meddelade regeringen på tisdagen.

Betydligt viktigare är vad torsdagens besked säger om det som väntar. Det regelvidriga kravet på att betala gasräkningarna i rubel – i praktiken ett sätt att dopa efterfrågan på den egna valutan och kringgå sanktioner i dollar och euro – gäller hela EU. Eftersom EU-länderna vägrar kommer fler räkningar att förfalla och fler länder troligen att stängas av.

Den verkliga kraftmätningen äger rum när turen kommer till Tyskland. Polen och Bulgarien importerade sammanlagt 10 miljarder kubikmeter rysk gas 2021 – tyskarna nästan 143 miljarder.

Ända sedan kriget började har Putin sett gasen som ett sätt att pressa tyskarna och förhindra EU från att agera kraftfullt och enat. Nu hoppas han att kanslern Olaf Scholz, likt Ungerns Viktor Orbán, ska böja sig för kraven att betala i rubel trots tidigare löften om motsatsen.

Den tyska regeringens varning att ett gasstopp skulle utlösa ekonomisk armageddon håller inte.

Det får absolut inte hända. Tyskland måste sätta hårt mot hårt. Beslutet på tisdagen att skicka tunga vapen till Ukraina är ett steg i rätt riktning samt en signal om att Berlin förhoppningsvis har vaknat igen efter en och en halv månads dvala.

Det mest effektiva sättet att möta Putin är att föregripa honom och helt enkelt strypa gasen först. Den tyska regeringen har varnat att ett gasstopp skulle utlösa ekonomisk armageddon, men det håller inte. Oberoende simuleringar tyder på att tysk BNP skulle falla med mellan 1,5-3,5 procent. Det tyska näringslivsdepartementets interna bedömning är 2,2 procent under 2023 – betydligt mindre än under coronapandemin.

En ekonom på ansedda tyska forskningsinstitutet DIW avfärdade i veckan den tyska regeringens bistra förutsägelser om massarbetslöshet och fattigdom som ”ogrundad alarmism”.

Det betyder inte att ett tyskt importstopp blir en dans på rosor. Men Tyskland har ett moraliskt ansvar gentemot Ukraina att sluta finansiera Putins terrorregim.

Ingen tvingade tyska regeringar att avveckla kärnkraften och göra den egna ekonomin beroende av rysk energi under förevändningen att handel skapar fred. Tvärtom fattades de besluten i bred enighet med otvetydigt folkligt stöd.

Som Angela Merkel gärna förklarade för greker och spanjorer under eurokrisen för tio år sedan, måste länder ta ansvar för aningslös politik när verkligheten hinner i kapp.

Det gäller även Tyskland.

Ämnen i artikeln

Tyskland
Olaf Scholz
Ryssland

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt