Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-28 16:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/upp-till-bevis-for-eus-klimatambitioner/

LEDARE

Ledare: Upp till bevis för EU:s klimatambitioner

Efter många om och men presenterade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen inriktningen för EU:s nya klimatpolitik.
Efter många om och men presenterade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen inriktningen för EU:s nya klimatpolitik. Foto: John Thys/AFP

DN 15/7 2021. EU-kommissionens färska klimatpaket är såväl djärvt som nytänkande. Det finns risker med vissa av förslagen. Men det är en nödvändig utveckling av unionens ansträngningar.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

De globala koldioxidutsläppen beräknas ha sjunkit med 7 procent mellan 2019 och 2020. Det är den största nedgången under ett enskilt år sedan andra världskriget.

Den bakomliggande orsaken var givetvis coronapandemin och dess konsekvenser. Men när undantagstillståndet slutar råda är en kraftig minskning av de skadliga utsläppen alltjämt vår tids största utmaning.

Rekordtemperaturer avlöser varandra, skogsbränder rasar, översvämningar hotar. På onsdagen presenterade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen det nya omfattande lagpaket som ska motverka de drastiska följderna av den globala uppvärmningen.

Med ”Fit for 55”, som paketet kallas, ska medlemsländerna minska sina koldioxidutsläpp med 55 procent till 2030, jämfört med 1990 års nivå. Hittills har det blivit 24 procent, enligt Reuters.

Allra bäst vore om en global koldioxidskatt kunde införas. Dit är dock vägen lång.

EU:s medlemmar har gott om högtflygande nationella klimatmål. Men utan en gemensam ambitionshöjning är de inte särskilt mycket värda. Nu vill kommissionen bland annat ha en skärpning av kraven på fordonsflottan, en gemensam skatt på flygbränsle och en översyn av skogs- och jordbrukspolitiken. Ett konkret förslag är att förbjuda försäljning av bensin- och dieselbilar från 2035.

Rätt utformade har två av kommissionens förslag potential att påskynda den gröna omställningen. Dels handlar det om att skärpa och bredda systemet med utsläppsrätter (EU ETS), dels om ett slags klimattullar på importvaror.

EU ETS har hittills varit unionens främsta styrmedel för att främja en marknadsanpassad grön omställning. Häromåret vässades systemet genom att överblivna utsläppsrätter annullerades, och priset på att släppa ut koldioxid höjdes avsevärt.

I dag omfattas endast industrin, energiproducenter och flygresor inom EU. Enligt förslaget ska antalet utsläppsrätter bli färre, medan sjöfartssektorn, drivmedel och värme ska inkluderas.

Att förorenare betalar för sin klimatpåverkan är i grunden en sund princip. Detta ställer samtidigt nya krav på en rättvis fördelning av skattebördan. Om förslaget utformas på fel sätt riskerar de som har det sämst ställt att drabbas hårdast.

Klimattullarna är de första i sitt slag. Syftet är dubbelt. Dels ska företag i länder med låga miljöskatter inte få en konkurrensfördel gentemot europeiska, och incitament skapas för en renare produktion där. Dels ska koldioxidläckage förhindras, det vill säga att företag i EU avstår från att flytta tillverkningen utanför unionen.

Här finns problem. Hur ska EU beräkna klimatskatter i kommunistdiktaturen Kina, eller andra länder där transparensen är klen? USA protesterar redan, och uppror kan utbryta i Världshandelsorganisationen WTO. Fattiga länder kan ha svårt nog att exportera till EU även utan klimattullar.

Den planerade avgiften på importen skulle också till en början handla om ganska lite pengar, uppskattningsvis 10 miljarder euro årligen. För att få verklig effekt skulle idén behöva expanderas rejält, men då lär också slitningarna i världshandeln öka.

Allra bäst vore om en global koldioxidskatt kunde införas. Dit är dock vägen lång, och inte heller Joe Bidens USA är än så länge särskilt intresserat.

Den nyfunna insikten om att klimatpolitiken hittills har varit otillräcklig är välkommen. I en så gränsöverskridande ödesfråga som klimatet behöver djärva beslut fattas på internationell nivå.

Läs mer:

Tullar och bensinstopp i EU:s klimatpaket

EU-kommissionens tolv lagförslag om klimatet

Jonas Fröberg: EU:s skärpta koldioxidkrav blir ett brutalt uppvaknande för bilvärlden

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt