Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-26 11:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/utvisningarna-av-ryska-diplomater-visar-vagen-mot-putin/

Ledare

Ledare: Utvisningarna av ryska diplomater visar vägen mot Putin

Polisen mot folket i Moskva.
Polisen mot folket i Moskva. Foto: Kirill Kudryavtsev/AFP

DN 10/2 2021. Kriget i Ukraina och behandlingen av Aleksej Navalnyj avslöjar den ryska regimens karaktär. EU får inte backa.

Att länder utvisar varandras sändebud för spioneri är inget ovanligt. Ibland är det bara ett nödtorftigt maskerat uttryck för någon form av missnöje med den andra statens hållning. När Ryssland förra veckan kastade ut en svensk, en tysk och en polsk diplomat var det däremot en synnerligen öppen politisk markering: lägg er inte i vad vi gör.

Sveriges, Tysklands och Polens följande utvisning av var sin rysk diplomat ackompanjerades likaså av resoluta uttalanden. Moskvas anklagelser om att de tre utländska representanterna deltagit i olagliga demonstrationer tillbakavisas med rätta som absurda.

Vad det handlar om är Aleksej Navalnyj. Den demokratiska världen har hårt kritiserat förra veckans skenrättegång och fängelsedom mot den ryske oppositionsledaren, precis som man tidigare brännmärkt försöket att mörda honom. Polisens brutala våld mot de tiotusentals som protesterat på gator och torg har likaså fördömts.

EU:s utrikeschef borde inte ha åkt till Moskva, särskilt inte med så dåliga förberedelser, mitt under dramat kring Navalnyj.

Kremls påståenden om de tre EU-ländernas diplomater är humbug. Däremot råder det inget tvivel om att Navalnyj blev förgiftad med ett kemiskt stridsmedel av den ryska säkerhetstjänsten. Det är obestridligt att han nu är Vladimir Putins politiske fånge. Och det finns ingen tvekan om det orättfärdiga i att rysk polis pucklar på och burar in fredliga demonstranter.

Det är bra att Stockholm, Berlin och Warszawa svarar gemensamt och samordnat. Annars är det dessvärre si och så med den europeiska fronten mot det auktoritära Ryssland.

EU:s utrikeschef Josep Borrell fick på tisdagen utstå spott och spe i EU-parlamentet för sitt tragikomiska besök i Moskva förra veckan. Tydligen var hans intention att ”vända den negativa trenden” i relationen till Ryssland. Och planen var nog inte bättre än att prata lite om samarbete kring klimat och coronavirus i stället för tråkigheter som Navalnyj och Krim.

Resultatet blev därefter. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov använde sin erfarenhet till att göra mos av Borrell, förödmjukade honom på presskonferensen genom att kalla EU en opålitlig partner och inhöstade en enkel propagandaseger. Samtidigt kablades nyheten om utvisningarna av de tre europeiska diplomaterna ut.

Borrell borde förstås inte ha åkt till Moskva, särskilt inte med så dåliga förberedelser, mitt under det pågående dramat kring Navalnyj. Men det var bara Polen och de baltiska staterna som avrådde på förhand.

EU har förtvivlat svårt att formulera en begriplig hållning mot Ryssland. Visst gäller fortfarande de sanktioner som infördes efter annekteringen av Krim 2014, men de fick sin skärpa först efter att USA gått före. Efter fängelsedomen mot Navalnyj tog det nu ett dygn för EU-länderna att enas om ett uttalande. Om det föranleder några åtgärder får vi nog inte veta förrän vid toppmötet i mars.

Tyskland låter det ryska gasprojektet Nord Stream 2 fortgå, trots hotet om amerikanska repressalier och trots att Frankrike sent omsider sällat sig till kritikerna. President Macron förklarade för sin del i fjol att EU-sanktionerna mot Ryssland inte fungerar och verkade redo att förlåta Putins militära överfall på Ukraina.

Borrell är mer byråkrat än en utrikeschef med mandat att föra EU:s utrikespolitik. Ty den avgörs av medlemsländerna, om de kommer överens. Och det är knepigt inte bara i förhållande till Ryssland, utan även till Kina. Exportindustrin har alltid en röst.

Med en ny president i USA som värnar den transatlantiska gemenskapen borde det vara lättare för Europa att agera bestämt. Den ryska bluffen om de tre diplomaterna har avslöjats. Nu är det hög tid att sätta kraft bakom orden att Aleksej Navalnyj måste friges.

Ämnen i artikeln

Ryssland
Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt