Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-15 13:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/vaccination-kommer-att-bli-en-fraga-om-solidaritet/

Ledare

Vaccination kommer att bli en fråga om solidaritet

Ett rationellt beslut.
Ett rationellt beslut. Foto: Heiko Junge

Det dröjer innan ett säkert vaccin mot covid-19 finns på marknaden. Men när det är framtaget och ordentligt testat är det både rationellt och solidariskt att vaccinera sig.

Under pandemin har drömmen om ett vaccin hela tiden hägrat vid horisonten. Vi måste stå ut med restriktioner och isolering tills det finns på den globala marknaden. Forskare från världens alla hörn har samarbetat i en aldrig tidigare skådad omfattning för att få stopp på viruset. Redan nu finns hoppfulla framsteg.

Men enligt en undersökning från MSB ställer sig så mycket som en tredjedel av svenskarna tveksamma inför att vaccinera sig mot covid-19 när det i framtiden finns ett godkänt vaccin. 

Det är inte så konstigt. När svenskarna massvaccinerades mot svininfluensan fick hundratals den obotliga neurologiska sjukdomen narkolepsi. Narkolepsi var en okänd biverkning av det vaccin Sverige använde sig av i den pandemin. Eftersom bara en av 10.000 drabbades missades den under framtagningen. Det är en oändlig sorg för de drabbade och deras anhöriga.

Samtidigt vet vi inte vilka konsekvenser svininfluensan skulle ha fört med sig om massvaccinationen inte hade utförts, och vilka bestående men personer som i så fall hade insjuknat hade haft i dag. Av drygt 5 miljoner vaccinerade var det ungefär 500 personer som fick narkolepsisjukdomen.

Det är fortfarande oklart exakt vad för typ av risk man utsätter sig själv för när man smittas av coronaviruset.

Det är möjligt att visa respekt för de drabbade och på samma gång hindra att framtida policyval domineras av den så kallade ”identifierat offer-effekten”. På grund av vår natur har vi lättare att känna empati för de drabbade om det finns ansikte och namn på var och en av dem – som i narkolepsifallet – medan vi har svårare att föreställa oss smärtan hos de som hade drabbats av svininfluensan i ett alternativt scenario, eftersom de förblir siffror i en statistisk uträkning. 

Hade Folkhälsomyndigheten inte förespråkat vaccination kunde vi nu ha haft många levande berättelser om lidande till följd av svininfluensan. Det måste vägas in när vi bedömer beslutet.

Det är fortfarande oklart exakt vad för typ av risk man utsätter sig själv för när man smittas av coronaviruset. Hur kommer de som har varit sjuka att må i framtiden? Kommer skador på lungor och andra organ bli bestående? I takt med att kunskapen om sjukdomen ökar, både inom forskningen och bland allmänheten, är det troligt att inställningen till vaccin förändras.

Forskare beskriver på DN Debatt hur många patienter efter månader av covidsjukdom inte blir bättre. Andra har svårt att utföra vardagssysslor utan att bli utmattade. Detta drabbar också tidigare friska, unga och starka individer.

För att få stopp på såväl denna som framtida pandemier är det av högsta vikt att förtroendet för vaccinationer som sådana bibehålls.

Den dag ett covidvaccin lanseras kommer det troligen inte att vara 100 procent riskfritt. Det är det få medicinska behandlingar som är. Vid vaccination är det dock särskilt viktigt att ansvariga myndigheter så långt som möjligt garanterar patientens säkerhet, och informerar om kända risker. 

Till skillnad från andra behandlingar genomförs vaccinationer inte bara för patientens egen skull. Starka och friska vaccineras också för att skydda andra och minska risken för personer som inte själva kan ta vaccinet. Om en stor del av befolkningen är immun är det säkert också för riskgrupper att vistas ute i samhället.

Att hoppas på det bästa, i stället för att vaccinera sig, är – med ett noggrant undersökt vaccin – därför varken rationellt eller solidariskt.

Covid-19 är inte den sista sjukdomen att sätta världen i kris. För att få stopp på såväl denna som framtida pandemier är det av högsta vikt att förtroendet för vaccinationer som sådana bibehålls. Det i sin tur kräver att ansvariga myndigheter gör en rimlig riskbedömning när coronavaccinet väl blir tillgängligt.

Ämnen i artikeln

Vaccination
Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt