Valet i höst kan gälla vem som leder Sverige i nästa kris - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Missnöjespartier klarar inte att hantera nästa ekonomiska kris

Vem vill vi ska styra landet när kurvorna vänder neråt?
Vem vill vi ska styra landet när kurvorna vänder neråt? Foto: Jonas Ekströmer/TT

DN 9/8 2018. Ekonomiskt bekymmersfria tider gör att väljarna prioriterar andra frågor, men mandatperioden är lång och mycket hinner förändras.

Årets val blir inget plånboksval, menar statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson (SvD 6/8). Mycket talar för att han har rätt. Ekonomi hamnar långt ner på väljarnas lista över de viktigaste frågorna. Konjunkturen är god, sysselsättningen hög och räntorna rekordlåga, väljarna har detta år alla möjligheter att rösta utifrån andra preferenser.

Mandatperioden är dock fyra år lång, och mycket hinner ändras.

Bedömningen från Konjunkturinstitutet (KI) är att utvecklingen toppar under nästa år, för att därefter klinga av. De goda åren kommer alltså att ta slut redan halvvägs in i mandatperioden.

KI gör dessutom tydligt att inte ens med denna goda ekonomi kommer regerandet att bli någon dans på rosor. Tvärtom är överskotten den ger i statsbudgeten, ofta kallat reformutrymmet, helt intecknade. De behöver gå till välfärden om denna ska kunna tillgodose de ökade behoven hos en befolkning där både yngre och äldre ökar snabbare i antal än grupper i arbetsför ålder, särskilt den över 80 år.

Kommunerna går med underskott redan dessa goda år, och utgifterna för samma välfärd kommer att behöva öka framöver. Bland annat behöver 1 000 nya förskolor och skolor byggas under kommande mandatperiod.

Riksdagen kommer under de närmaste fyra åren att behöva göra tuffa prioriteringar för att värna välfärdens kärna, särskilt när också andra statliga kärnuppdrag som försvar och polis kräver mer resurser. Andra sätt att finansiera delar av välfärden än med offentliga tillskott bör också övervägas.

Den som tycker sig ha råd att strunta i ekonomiska frågor riskerar att vaska sin röst.

KI:s prognoser talar dessutom om en avtagande konjunktur, men som nationalekonomen Lars Jonung påminner: ”Historien är full av tvärnitar, tyvärr finns det inte så många pyspunkor” (Fastighetstidningen 3/10 2017). Inbromsningen av ekonomin kan lätt bli smärtsam.

I det ljuset kan en ekonomiskt obekymrad röst i höst snabbt verka passé.

En röst på Sverigedemokraterna kan för många kännas som en rimlig protest mot ett etablissemang och en samtid man retar sig på och vill ge en käftsmäll på valnatten. Men hur många av dessa väljare tror egentligen att Jimmie Åkesson är bäst på att hantera nästa ekonomiska kris?

Även Vänsterpartiet stiger i opinionsmätningarna. De har en antikapitalistisk agenda, där kritiken mot vinst i välfärdsföretag bara är ett första steg. I kulturella vänsterkretsar har till och med planekonomi dammats av som ideal. Sådana teoretiska drömmar kan man unna sig i en uttråkat välbärgad tillvaro i ett rikt land i högkonjunktur. Men i en ekonomisk krissituation ger de ett politiskt mandat för ingrepp i den fria ekonomin som kan bli direkt farliga.

Bortom konjunkturen finns en mängd viktiga ekonomiska strukturfrågor. Också här märks en backlash mot liberalismen.

Att det uppstår köer med reglerade hyresnivåer är en basal ekonomisk insikt, som fortfarande inte sjunkit in hos politikerna. Likaså varnar KI för att bristen på låglönejobb hindrar svaga grupper från att komma in på arbetsmarknaden.

Motståndet växer också mot en friare handel, trots att denna ökar ländernas dynamik och välstånd. Företagandets villkor saknas i debatten, trots att möjligheten för bärkraftiga affärsidéer att slå rot och expandera är avgörande för landets framtid.

Att negligera sådana ämnen i höstens val kan stå oss dyrt. Den som tycker sig ha råd att strunta i ekonomiska frågor riskerar att vaska sin röst.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.