Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-16 08:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/var-viktigaste-insats-for-klimatet-ar-att-samarbeta/

Ledare

Vår viktigaste insats för klimatet är att samarbeta

Samarbete, handel och grön teknik är rätt sätt att gå före i klimatpolitiken. Foto: Adam Ihse/TT

DN 23/6 2019. EU:s system för handel med utsläppsrätter har haft problem som nu rättats till. En åtgärd som är mer värd än vad små nationer kan åstadkomma på egen hand.

De nordiska länderna är ledande i klimatarbetet, med högre ambitioner än de flesta andra länder. Ändå är den förmodligen viktigaste insatsen dessa länder gör att verka inom EU:s system för utsläppsrätter, ETS.

Detta system omfattar ungefär hälften av alla utsläpp inom EU och de flesta stora utsläppare, som energiproducenter och energiintensiva industrier, och handeln med utsläppsrätter gör att utsläppen kan minskas där kostnaden är som lägst.

Sedan förra året har ett antal konstruktionsfel rättats till. Framför allt hade många aktörer samlat på sig en växande hög gratis tilldelade utsläppsrätter. Nu har det skapats en mekanism som automatiskt annullerar sådana rättigheter över en viss nivå. Den som vill släppa ut mer måste då köpa en rätt att släppa ut från någon annan aktör som då avstår. Priset för utsläppsrätter har redan stigit kraftigt, precis som avsett.

Detta framgår av 2019 års utgåva av Nordic Economic Policy Review ”Climate policies in the Nordics”, där forskarna Frederik Silbye och Peter Birch Sørensen bedömer att bara den adderade reduktionsmekanismen kommer att minska koldioxidutsläppen med 5 000 megaton under fyra decennier, motsvarande runt hundra gånger Sveriges totala årliga utsläpp. Betydligt mer än vad subventionerade elcyklar eller köttfria måndagar någonsin kan uppnå. En påminnelse om att det är samarbete inom EU och ekonomiska styrinstrument som har potentialen att åstadkomma verklig förändring.

Med det reformerade ETS kan länder gå före och minska utsläppen ännu mer, utan att andra då kan öka sina utsläpp. Samma effekt har Parisavtalet, COP 21, som helt bygger på att länder, och samarbeten som EU, bestämmer själva hur mycket de vill minska sina utsläpp och rapporterar detta. Det nationella självbestämmandet har alltså ökat både inom EU och inom IPCC.

Frågan är vilka uttryck en sådan nationell politik ska ta sig.

De som talar sig varma för nationalstatens skyldigheter mot främst sina egna medborgare, menar ofta en stat som är aktivt omhändertagande om ”de egna” och lika aktivt exkluderar andra människor, hänsyn och åtaganden som exempelvis klimatpolitiskt ledarskap. En sådan nationalism kan lätt bli överbeskyddande och både passivera och isolera befolkningen.

En nationalstat av oberoende och självstyrande medborgare kan tvärtom, utöver att sörja för de inom landet som behöver det, också agera i världen med det ansvar och den förmåga man är förmögen. Det är de nordiska ländernas valda roll, inte minst i klimatfrågan.

Av en annan text i tidskriften om nordisk klimatpolitik, som i veckan ägnades ett seminarium hos tankesmedjan Fores, framgår att små länders främsta möjlighet att axla ett sådant ansvar är genom att utveckla klimatsmart teknik och ett dynamiskt, grönt affärsliv som kan sprida och implementera klimatförbättrande åtgärder. Mycket av detta kan göras inom så kallade ”klubbar” av länder som handlar, samarbetar och byter kunskap och satsningar till ömsesidigt gagn, som EU.

Så kan de i dag avskräckande höga kostnaderna för klimatomställning sänkas, exempelvis den fördubbling av bensinpriset som enligt en nylig ESO-rapport skulle krävas för att uppnå Sveriges utsläppsmål inom transportsektorn.

Bara som välfungerande föredömen kan de nordiska länderna mana andra till efterföljd. Självspäkning via drakoniska reduktioner av produktion och välfärd är däremot en återvändsgränd. Ett alltför idealistiskt ledarskap skulle också isolera våra länder.

(Artikeln är uppdaterad 23/6 2019, se kursivering)