Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-19 11:53

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/varfor-lever-vi-i-it-haveriernas-forlovade-land/

LEDARE

Ledare: Varför lever vi i it-haveriernas förlovade land?

Illustration: Magnus Bard

DN 11/10 2021. Gång på gång misslyckas storslagna offentliga it-projekt, och Sverige är sämst av alla OECD-länder på offentlig digitalisering. Hur kommer det sig egentligen?

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Men tar den här farsen aldrig slut? Häromdagen avslöjades att Stockholms stad fortsatt att betala miljonbelopp till konsulter, efter att man skrotat socialtjänstens nya it-plattform när den hotade att bli tre gånger dyrare än budget.

Eller är det här kanske en bra nyhet? Av allt vi hittills känner till om Stockholms it-projekt är det trots allt fullt sannolikt att plattformen, om den hade drivits vidare, inte bara hade kostat stora pengar utan också gjort socialtjänstens jobb svårare och förhindrat människor från att få hjälp. Låt oss kalla det Lex Skolplattformen.

De extra miljonerna till konsultbyrån kan alltså visa sig vara välinvesterade pengar. Inte minst eftersom den nya it-satsningen tycks ha lidit av samma problem som de som gjorde Skolplattformen till ett så spektakulärt haveri: en genomlysning våren 2020 visade stora brister i allt från kravställning till testning. Att man även här ville uppfylla många olika målgruppers it-behov med en enda jättelösning är också en varning i sig.

Givetvis behöver även offentlig sektor bra it-stöd, både för de anställda och riktat mot oss medborgare. Just därför är det så tragiskt att offentliga it-lösningar gång på gång fungerar så illa

Ett problem är att det offentliga ofta saknar kompetens för att beställa komplexa it-tjänster. Ett annat tycks vara att prestige och uppifrånstyrning ofta hindrar den sortens it-utveckling som har störst chans att faktiskt förbättra saker. Sällan har det visats lika tydligt som med Skolplattformen.

Här finns nämligen ytterligare en twist i det som annars bara brukar handla om usla it-system och alltmer frustrerade användare. Några föräldrar vägrade acceptera att det inte gick att hitta information om matsedlar eller friluftsdagar via Skolplattformen så de byggde en egen app, Öppna Skolplattformen. Det här fick de ansvariga i Stockholms stad att omedelbart agera. Inte för att fixa den egna ickefungerande tjänsten, utan för att stoppa föräldrarnas.

Den officiella motiveringen var att Öppna Skolplattformen kränkte sekretessen. Men informationen som appen hämtar hade staden själv lagt ut öppet, och efter att ha loggat in med bank-id kan föräldrar där bara se information om sitt eget barn.

Utifrån vad som primärt verkar vara just prestige har Stockholms stad aktivt motarbetat Öppna skolplattformen ända sedan den släpptes. Bland annat genom en (nedlagd) okynnespolisanmälan, genom att vägra ge ut offentliga handlingar och genom att tekniskt försöka störa ut föräldraappen, något som dock gjordes på ett sätt som främst kraschade den egna sajten.

Hur bör man då göra i stället, för att få fungerande offentlig it? En tänkbar modell: Först tar man reda på vilka problem som faktiskt behöver lösas. Det vet man bäst ute i skolor och på socialkontor snarare än på konsultbyråer. Därefter upphandlar man någon som i liten skala bygger något som kan lösa de problemen. Om och när det funkar kan man skala upp det.

Varför arbetar man då inte oftare så? Kanske för att it-chefer och ledningsgrupper inte tycker att det är alls lika roligt att besluta om uppskalning av ett litet fungerande system som de tycker att det är att beställa ett nytt dyrt jätteprojekt. De är vana att göra upphandlingsunderlag där de själva bestämmer på detaljnivå vad som bör eller ska ingå, oavsett om de har kompetens att göra det, och då är det läskigt att vända på hela processen. Hittills har deras känslor fått bestämma. Vi som medborgare och skattebetalare får betala priset.

Ämnen i artikeln

Bard

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt