Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-02 20:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/varlden-maste-fa-fortsatta-att-bli-rikare/

Ledare

Världen måste få fortsätta att bli rikare

Världen behöver även fortsatt fler rikare hårfrisörskor i Kashmir.
Världen behöver även fortsatt fler rikare hårfrisörskor i Kashmir. Foto: Tauseef Mustafa/AFP

DN 23/6 2020. I coronas spår väntar den värsta globala lågkonjunkturen sedan andra världskriget. Om vi svarar på pandemin genom att inskränka frihet och handel kommer den att bli ännu mycket värre. 

Under mars i år blev 140 miljoner indiska arbetare av med jobbet. Den indiska arbetslösheten har i och med corona och den medföljande nedstängningen ökat från 8 till mellan 25 och 30 procent. Ekonomin beräknas krympa med 45 procent under andra kvartalet, och med 5 procent för hela det här året. Det förutsätter dock en fantastisk uppgång i höst, som ingen känner sig särskilt säker på. Utöver pandemin drabbades Indien också av en enorm cyklon i maj, som rev mångmiljonstaden Calcutta till nära nog oigenkännlighet. 

Nyligen kom världsbankens analys av hur coronakrisen kommer att slå ekonomiskt. Den förutspår den värsta lågkonjunkturen sedan andra världskriget, med en global nedgång i bnp på omkring 5 procent. Den största nedgången beräknas komma i väst, men också många medelinkomstländer kommer att drabbas hårt.

Världsbanken förutspår den värsta lågkonjunkturen sedan andra världskriget.

Ett enstaka år med negativ tillväxt är nu inte något större problem, särskilt inte i den rika världen. Här har många råd att rent av pandemidrömma om att gå ner i arbetstid, odla egen mat och umgås mer med familjen. Om människor blir lyckligare av det låter det utmärkt. På lite sikt skulle de flesta dessutom ändå börja hitta på nya smarta saker som andra var beredda att betala för, så att tillväxten skulle ta fart igen. Men textilarbetaren i Bangladesh, som på bara något decennium har gått från extrem fattigdom och utsatthet till att självklart kunna skicka sina barn till skolan och äga ett kylskåp, har inte den lyxen. 

Vi tänker sällan på hur enormt mycket bättre människor i världen har det i dag. 1997 levde hela 42 procent av befolkningen i både Indien och Kina i extrem fattigdom. I dag ligger siffran för Kina på under 1 procent, och i Indien på omkring 10 procent. Det handlar om miljarder människor som gått från att inte veta om de ska kunna ge sina barn mat till att drömma om att barnen ska gå på universitetet. 

Vägen dit har varit tillväxt, och den har kommit genom ökad frihet och handel. Det är alltså inte en slump att Kinas ekonomiska utveckling stannat av så tydligt de senaste åren samtidigt som ledaren Xi Jinping försökt rulla tillbaka den lilla ekonomiska frihet som ändå funnits och infört ett allt hårdare digitalt övervakningssamhälle. 

Inte heller i uppgång är dock tillväxten ett enskilt år det viktiga. Det viktiga är att när välståndet ökar procentuellt varje eller nästan varje år så blir skillnaden på även ganska kort sikt betydande. Med både Kinas och Indiens generella tillväxttakter de senaste åren, omkring 6 procent per år, så fördubblas deras välstånd på 12 år. 

Men även om vi de senaste 20 åren kunnat vänja oss vid den här sortens siffror så är de ingen naturlag. Och risken just nu är att det inte blir bara ett enstaka dåligt pandemiår, utan att de förändringar som kommer i kölvattnet förstör just det som lyft miljarder människor ur fattigdom in i en global medelklass. 

Handeln hotas både av auktoritära regimer och av sådana som i och med pandemin sett risker med att vara beroende av varor från andra sidan världen. Trots att varuförsörjningen i stort har fungerat så finns ändå en ökad känslomässig rädsla för att vara beroende av andra. Det finns också stora risker för att rimlig akuthjälp till företag i rika länder nu både styr om marknader bort från det som egentligen är långsiktigt lönsamt och bort från globala samarbeten. Det har varken världen eller vi själva råd med. 

Ämnen i artikeln

Kina
Indien
Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt