Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Världens bästa sjukvård kan bli bättre

Hur står det egentligen till med den svenska vården?
Hur står det egentligen till med den svenska vården? Illustration: Magnus Bard

DN 7/6 2018. Svenskar är missnöjda med sjukvården, trots att den är bättre än våra grannars. 

Vården är den viktigaste frågan i valet, enligt flera opinionsundersökningar. 

Undra på det. Vårdplatser stängs, överbeläggningarna ökar och köerna växer. Bilden av att "något har gått sönder" som Socialdemokraterna satte inför valet 2014 delas av många. Föga förvånande är vi svenskar mer missnöjda med vården än medborgare i jämförbara länder. 

Men. Den svenska sjukvården är samtidigt en av världens bästa. En ny rapport från Sveriges Kommuner och landsting, SKL, som har jämfört vården i 16 OECD-länder visar att Sverige ligger i topp när det gäller de medicinska resultaten och på en andraplats när det kommer till effektiviteten. Varje skattekrona vi lägger in räddar många liv.

Rapporten bekräftar den bild som framkom i DN:s granskning i våras. I den blev det även tydligt att vården blivit bättre de senaste decennierna. 

Allt färre dör i stroke eftersom sjukvården blivit bättre på att behandla förebyggande och andelen som dör inom en månad efter en hjärtattack har minskat från nästan hälften till drygt var fjärde sedan 1989.

Ett cancerbesked är fortfarande tungt och innebär månader eller år av tuffa behandlingar. Men för flera typer är diagnosen inte längre likställd med en dödsdom. Numera lever mer än 90 procent av bröst- och prostatacancerpatienterna efter fem år. För några decennier sedan var motsvarande siffra knappt 70, respektive knappt 50, procent. 

Svensk sjukvård är helt enkelt väldigt bra på att rädda liv. Och blir allt bättre. 

Svensk sjukvård är helt enkelt väldigt bra på att rädda liv. Och blir allt bättre.

Så varför hör vi ständigt att vården är på väg att kollapsa?

Sjukvården plågas av långa köer och för att komma till läkaren måste man oftast vara beredd på att vänta. Primärvården är liten i jämförelse med andra länder, och eftersom det är den del av vården som flest kommer i kontakt med är det inte konstigt att en negativ upplevelse där smittar av sig på bilden av hela systemet.

Bristen på sjuksköterskor tvingar landstingen att stänga vårdplatser och det är särskilt svårt att få tag på specialistsjuksköterskor. Larmen om underbemanning i förlossningsvården är numera ett lika säkert sommartecken som algblomning. Även om det ännu inte fått allvarliga följder för patientsäkerheten leder det till en ohållbar arbetssituation och landstingen är erkänt dåliga arbetsgivare.

Sverige har visserligen fler läkare per invånare än de flesta jämförbara länder, men få av oss har en fast läkarkontakt och många upplever att de får motstridig information när de skjutsas runt i sjukvårdssystemet. När man är sjuk behöver man i första hand bli botad, men det är också viktigt att känna sig omhändertagen. Här brister den svenska vården. 

I diskussionen om tillståndet i sjukvården är det dock också viktigt att komma ihåg att behovet av sjukvård är omättligt. Ett vanligt klagomål rör långa väntetider på landets akutmottagningar och politikerna är sällan sena med att lova krafttag och mer resurser. Samtidigt vittnar sjukvårdspersonal om att allt fler använder akuten som något slags expressvårdcentral dit man kan åka om man inte orkar vänta på att få en tid hos sin vanliga läkare. Långa dröjsmål är frustrerande när man sitter i väntrummet. Men det är få som är i behov av snabb vård som inte får det.

Det finns gott om utrymme för förbättringar i vården, men om de ska bli verklighet kan inte våra beslut baseras på en katastrofbild av verksamheten som inte stämmer. 

Vi får inte alltid den vård vi vill ha, men vi får i allt större utsträckning den vård vi behöver. 

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.