Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Varning för tomt jämställdhetsprat

Lena Ag (vänster) presenterades som generaldirektör för jämställdhetsmyndigheten av statsrådet Åsa Regnér.
Lena Ag (vänster) presenterades som generaldirektör för jämställdhetsmyndigheten av statsrådet Åsa Regnér. Other: Peter Wallberg/TT

DN 29/12 2017. Det är bra att den nya jämställdhetsmyndigheten fokuserar på hedersvåld. Men vägen till jämställdhet måste inte kantas av nyvänsterspråk.

Nytt år, nya byråkratiska innovationer att hålla reda på. Den 1 januari inleder den nya jämställdhetsmyndigheten sitt arbete. 

Myndigheten har fått rejäl kritik under hela den tid då den utreddes, presenterades och klubbades igenom. Många av invändningarna har varit befogade. Det är långt ifrån säkert att just en myndighet är det bästa sättet att bekämpa förtryck och öka jämställdheten. Snarare kan den bli ett slag i luften, en pratorganism som inte producerar mer än tomma ord och en illusion av handlingskraft.

Dessutom finns risken att den trots sin myndighetsstatus snabbt glider över i ideologiproduktion. Utredningen där den presenterades var präglad av tidstypiskt fluff om maskulinitetsnormer, intersektionalitet och maktordningar. Det behöver inte vara något fel med den sortens angreppspunkter, men inget säger att den bästa vägen till jämställdhet kantas av nyvänsterspråk. Framför allt ska inte en statlig myndighet slå fast att så är fallet.

Statsvetarprofessorn Bo Rothstein beskrev på DN Debatt (2/10 2016) den oroväckande trenden att skapa myndigheter med ideologiska uppgifter, där personalen gör det arbete som egentligen är politikernas. Till skillnad från politiker kan inte generaldirektörer röstas bort. Fortfarande är det medborgarna som har sista ordet om hur jämställt de vill leva – inte diverse socialdemokrater, genusvetare, byråkrater eller ministrar. 

Men nu har alltså regeringen baxat jämställdhetsmyndigheten ända hit. Återstår att få den att fungera så bra som möjligt. Den måste arbeta konkret och mätbart. Verksamheten måste utvärderas noga.

Hederskulturen är en särskild struktur som visar sig i allt ifrån patriarkal kontroll inom familjer till ”förortskalifat”.

Jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) tycks medveten om riskerna i SvD (20/10 2017): ”Den ska inte hålla på med kampanjer eller opinionsbildning, det tycker jag i första hand är en uppgift för politiken och för organisationer. Myndighetens uppgift är framför allt att se till så att pengarna används rätt.” 

På onsdagen berättade hon i Sveriges Radio att ett av de första uppdragen blir att samla in kunskap om hedersrelaterat våld mot kvinnor. Just det ämnet ska i två år bli ett fokus för myndigheten. Dess placering i Angered, ett så kallat utsatt område, är ur det avseendet säkert ingen slump.

Metoo har under vintern visat att sexuella trakasserier inte har någon kultur, de finns och har alltid funnits överallt. Men hederskulturen är en särskild struktur som visar sig i allt ifrån patriarkal kontroll inom familjer till ”förortskalifat” där framför allt kvinnor hunsas av självutnämnda sedlighetspoliser och människor mördas för att de älskar fel person. 

Det är bra att regeringen – äntligen – tar denna fråga på stort allvar. Samtidigt finns en risk att den försvinner i korridorerna på en fixa-precis-allt-myndighet. Länge lyssnade politikerna på åsikten att hedersvåld bara var en aspekt av mäns universella våld mot kvinnor. I dag är det bara Vänsterpartiet som svajar i frågan, men det viktiga våldsförebyggande arbetet försenades i decennier. Samma tankar som tidigare förringade hedersvåldet måste hållas långt borta från den nya jämställdhetsmyndigheten.

En av de viktigaste jämställdhetsåtgärderna är att garantera alla kvinnor i Sverige, oavsett bakgrund, samma möjligheter och rättigheter. En annan är att se till sexbrottslingar åker fast och straffas. Det är svårt att se en jämställdhetsmyndighet klara den andra uppgiften. Desto viktigare att den verkligen bidrar till den första.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.