Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-23 15:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/vi-har-alla-ett-ansvar-for-den-globala-plastsoppan/

Ledare

Vi har alla ett ansvar för den globala plastsoppan

Dagens fångst. Foto: Jonas Lindstedt

I Bohuslän innehåller stränderna plast i stället för sand. Skräpet kräver agerande på internationell och nationell nivå. Men även enskilda individer gör skillnad.

Skräpplockarna hittar fåglar med magarna proppfulla med plastprodukter. Strandsträckan i det vackra Bohuslän är nu en av vår världsdels skitigaste. Det flyter varje timme in skräp som motsvarar fem fulla badkar. Dag efter dag, år efter år. Det rapporterade Aktuellt om på måndagen.

Det görs insatser för att få bort alla de färgglada plastsoporna längs områdets stränder. Men mikroplasterna är för små för att kunna urskiljas för dem som städar och blir därför kvar. När plastprodukter dumpas i haven bryts de sönder till mikropartiklar. Sorgligt nog är det som konstaterades i Aktuellt nu därför mer korrekt att tala om Gåsös plaststränder än om dess sandstränder. Kusterna består i princip helt av plast.

Av allt det skräp som dumpas sjunker det mesta. Därmed skadar det det känsliga ekosystemet på havsbottnen. Plastpåsar hindrar solstrålar från att nå växter. Fiskar och fåglar trasslar in sig i fiskelinor och skosnören. I den mat vi äter hittar forskarna mängder av mikroplaster eftersom dessa flyter runt på samma sätt som plankton och blir föda för fisk och skaldjur.

Enligt FN väger resultatet av den årliga globala plastproduktionen lika mycket som hela mänskligheten själv. Plast är det material som ökat mest under det senaste halvseklet. Och i den takten fortsätter vi.

Mot den bakgrunden är regeringens förslag om att fasa ut plast i produkter för engångsförbrukning, som bygger på EU:s engångsplastdirektiv som antogs tidigare i år, självklart nödvändigt. Det finns ingen anledning att ett av världens mest hållbara material ska slängas inom en timme efter inköp. 

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att även andra material skapar problem. Papper och trä har fördelen att det kan brytas ned i naturen. Men produktionen släpper ut koldioxid. Och i skräpform saboterar också papper för djur och växter. Därför bör vi inte bara minska användningen av engångsplast utan av engångsprodukter överlag.

Men av de plastbestick, sugrör och muggar som flyter i land i Bohuslän är det långt ifrån säkert att alla sålts i Sverige. Tvärtom. Av Bohusläns plast beräknas bara 20 procent ha konsumerats på plats. Resten kommer från andra delar av Europa och världen.

Tillsammans med de afrikanska floderna Nilen och Niger är åtta asiatiska floder källa till 90 procent av allt det plastskräp som hamnar i havet. Värst är den kinesiska floden Yangtse, Asiens längsta flod, i vars delta jättestaden Shanghai är belägen.

Det är lätt att känna sig liten och hjälplös inför vår tids stora utmaningar.

En av regeringens viktigaste uppgifter är därför att arbeta för att EU ska påverka andra länder att ändra sin inställning till skräpet. Detta ligger också i de stora asiatiska ländernas intresse – både Kina och Indien lider av allt större miljöproblem, både i form av överfulla soptippar och hälsoproblem.

Att den större delen av nedskräpningen sker utomlands betyder dock inte att strängare regler i EU är förgäves. Det är rimligt att förvänta sig att den pliktkänsla inför sopsortering och hållbarhet som finns i de nordeuropeiska länderna och i en del amerikanska delstater precis som andra trender snabbt kan spridas. Nationella eller regionala lösningar kan på kort tid bli globala. Sverige har alla möjligheter att inspirera andra större och mer tongivande ekonomier när dessa nu tvingas ställa om till gröna lösningar.

Det är lätt att känna sig liten och hjälplös inför vår tids stora miljöutmaningar. Men för att lösa dem måste det i slutändan till både internationellt samarbete, nationell lagstiftning – och ansträngningar på individnivå.