Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-16 19:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/vi-maste-forbereda-oss-infor-katastrofen/

Ledare

Vi måste förbereda oss inför katastrofen

Människan står med smältande is i sin hand. Foto: Benkt Eurenius

DN 26/9. Den viktigaste uppgiften vi har framför oss är att begränsa den globala uppvärmningen. Men Sverige måste även planera inför det varmare och mer oregerliga klimat som redan är här.

Glaciärerna smälter snabbare än väntat, och haven stiger i allt raskare takt. Det är några av slutsatserna i den delrapport från FN:s klimatpanel, IPCC, som släpptes på onsdagen. Vad ska vi göra? Vi kan inte räkna med att framtiden ska avhjälpa alla problem genom teknik och innovation. Vi måste också själva förbereda oss.

Den viktigaste uppgiften vi har framför oss är att begränsa den globala uppvärmningen. Det är det ena. Det andra är att Sverige på nationell nivå måste ställa in sig på att ta hand om de effekter som vi vet att ett varmare och mer oregerligt klimat redan i det här stadiet oundvikligen för med sig. 

År 2050 kan så många som 200 miljoner människor behöva humanitärt stöd till följd av klimatrelaterade problem, enligt Internationella Röda Kors- och Röda Halvmånefederationens nya rapport, ”The cost of doing nothing”

Extrema väderhändelser och naturkatastrofer förväntas öka kraftigt framledes, och på många håll i världen kommer det varken finnas ekonomi, samhällsstrukturer eller ens förutsättningar för att ställa saker till rätta. För Sverige ser läget betydligt bättre ut. 

Uppvärmningen kan i viss utsträckning rent krasst också gynna oss i fråga om exempelvis jordbruk och energihantering. Men klimatförändringarna för oundvikligen med sig katastrofer och kriser även för oss – värmeböljor, bränder, torka, skyfall, översvämningar, erosion – ändå har vi godare förutsättningar än de flesta att hantera också det oberäkneliga och extrema, om vi bara planerar och organiserar inför det, så gott det nu bara går.

Den genomsnittliga temperaturen förväntas öka snabbare här än i resten av världen. Det kommer att regna mer, och kraftigare här, och under de närmaste hundra åren förväntas havet stiga med bortåt en meter i de värsta scenarierna, vilket dock delvis motverkas av landhöjningen. 

Redan i dag ligger emellertid 3 000 bostadshus i Skåne mycket illa till vid högvattensituationer, framgår av statens offentliga utredning, ”Vem har ansvaret? Betänkande av Klimatanpassningsutredningen”. Hanteringen av dagvatten efter nederbörd kommer att bli en allt viktigare fråga framöver, liksom översvämningar. Även ras och jordskred kommer att få hög prioritet. Tillgången på rent dricksvatten måste säkras.

I dagsläget delar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ut 75 miljoner årligen i bidrag till kommuner som planerar inför klimatomställningen. Mer bör till. Varje kommun måste noga kartlägga sina förutsättningar, villkora och inskränka nybyggnation på riskabel mark och säkra upp där bebyggelse redan finns. 

Det knorras på vissa håll om de skyddsvallar som börjat byggas mot havet – privatpersoner blir arga därför att de får sin vackra, och ofta mycket dyra, utsikt förstörd. Men alternativet, att bygga skyddsvallarna bakom bostadshusen, är förstås inte ett alternativ. 

Den största utmaningen lär handla just om allmänhetens inställning. Sverige är vant vid fredstider, vid en välfärdsstat som alltid skyndar till undsättning. Men samhället kommer inte att kunna göra detta under alla omständigheter, åtminstone inte direkt. Därför måste var och en också själv förbereda sig. MSB rekommenderar att man bunkrar vatten, mat och förnödenheter för minst 72 timmar.

Det är möjligt för människan att påverka, inte bara hur allvarlig den här katastrofen kommer att bli, utan också i viss mån hur stor effekt den kommer att ha. Det är ändå goda nyheter.