Stoppa SD inifrån riksdagen - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Vill du stoppa populismen, gå med i ett parti

Illustration: Magnus Bard

DN 15/7 2018. I stället för att gå med i politiska partier, engagerar sig människor på andra sätt. Det är lovvärt, men det är i Riksdagen som politiska beslut fattas. 

Hur mår den svenska demokratin? Den frågan har flera svar. Ett är att valdeltagandet är högt. I det senaste valet röstade nästan 86 procent. Ett annat är att bara en kvarts miljon svenskar är medlemmar i ett politiskt parti. 

Partierna utgörs av en liten homogen klick. I Demokratiutredningen från 2016 framkom att det är en ”högutbildad politikerelit” som går med i de traditionella partierna. 

Trots att det politiska systemet är ett av världens mest öppna – på papperet behöver man inte känna någon, ha pengar, eller tillhöra en viss samhällsklass för att kunna påverka – präglas partiverksamheten av en elitistisk stängdhet.

Det är oroväckande. Utan en bred förankring hos folket har partierna ingen legitimitet att representera det.

Ett parti sticker ut i statistiken. Engagemanget i Sverigedemokraterna ökar stadigt. En liknande trend syns i hela västvärlden. Medan allt färre identifierar sig med de traditionella partierna vinner populistiska rörelser framgångar.

Om det inte finns något parti som passar, skapa ett eget.

Det betyder inte att bara sverigedemokrater är intresserade av politiken. Det finns kanske framför allt en stor och bred rörelse mot den politik som SD står för. Men inte minst unga tar sitt engagemang någon annanstans än till de politiska partierna.

Det borde egentligen inte förvåna. Samhället har blivit mer individualistiskt. Då kan partipolitiken, som präglas av kompromisser och samarbete snarare än snabba personliga vinster, framstå som tråkig och förlegad. 

Att delta i demonstrationer eller upprop på sociala medier kräver mindre än att långsiktigt binda sig till en organisation med åsikter på alla områden. 

Enligt Demokratiutredningen vill folk inte lägga tid på politiskt engagemang. Efter att ha jobbat färdigt för dagen vill man ägna sig åt familjen eller fritidsaktiviteter, inte sitta i ett nämndmöte om exakt var kommunens nya väg ska dras.

Det har sagts att ett land alltid har en armé, antingen sin egen eller någon annans. Lite så är det också med demokratin. Det går inte att motarbeta högerextrema och populister utan att starka progressiva röster sitter i de beslutande församlingarna. Och problemet är också att någon måste bestämma över vägbyggen, sjukhusregler och abortgränser.

Det är i riksdagen som politiska beslut fattas – inte på Mynttorget utanför eller i en Facebookgrupp. Den som sitter med på förhandlingen och trycker på knappen stiftar också lagen. 

Den liberala demokratin är inte perfekt, men den är det bästa system vi hittills känner till. 

Folkomröstningar kan förvisso vara ett komplement till den representativa demokratin i enskilda fall, men Brexitomröstningen visar på direktdemokratins problem. 

Det är svårt att formulera komplicerade frågor på ett sätt så att det är enkelt att svara ja eller nej på dem. Och att förvänta sig att folk hinner sätta sig in på den detaljnivå som krävs för att göra ett informerat val, i många olika sakområden dessutom, är orimligt.

I stället måste det system vi har bli bättre. Dagens folkvalda måste hitta strategier för att locka fler medlemmar, också i grupper som de själva inte tillhör. Det är beklämmande att framför allt lågutbildade och utrikesfödda är så underrepresenterade. 

Men det kan också krävas reformer. Demokratiutredningen föreslog bland annat att det görs en översyn av partistödet. För att motivera partierna att rekrytera skulle det i högre grad kunna vara kopplat till medlemsantalet. 

Ska vi få bättre partier krävs också att politiskt engagerade tar ett personligt ansvar. Om det inte finns något parti som passar, skapa ett eget. 

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.