Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Visa hänsyn – ta sprutan

DN 28/12 2017. Faktaresistensens tid, brukar det heta. Men det är orättvist att skylla mässlingsutbrotten enbart på medel­klassantroposoferna.

I bakgrunden spelar fortfarande jullåtarna, med budskap om att älska och bry sig om varandra, när vi nås av två nyheter: Flera fall av mässlingen har konstaterats i Göteborg. Och av Språkrådets nyord för året finns såväl ”alternativ fakta” som ”postfaktisk” med på listan.

Två till synes helt orelaterade ämnen. Men ger de ändå inte uttryck för samma era?

Faktaresistens är vad som ofta anges som förklaring när föräldrar väljer att inte vaccinera sina barn. I repertoaren av argument dyker gamla, motbevisade myter upp, från att vaccin skulle kunna orsaka autism till den betydligt luddigare: det kan rucka på energierna i kroppen.

Men det är orättvist och lite för enkelt att skylla nya mässlingsutbrott i Sverige – och flera västerländska länder – enbart på medelklassantroposoferna. Anledningarna är fler, och förklaringarna mer komplexa än så.

Poängen med ”flockimmunitet” är att de som av någon anledning inte kan vaccinera sig ändå omfattas av gruppens skydd.

Framför allt handlar det om att identifiera grupper som sticker ut i statistiken, där skepsisen mot vaccin är mer påtaglig än bland befolkningen i stort. I Sverige är mer än 90 procent, vilken är den kritiska gränsen, vaccinerade mot mässlingen, påssjuka och röda hund. 

Men i Stockholmsför­orterna Rinkeby och Tensta, bland andra, var bara 70 procent vaccinerade för ett år sedan. Det kan delvis förklaras med att det där finns en mer utbredd misstro mot samhällets institutioner, men också brist på information (ibland på rätt språk), vilket gärna leder till mytbildning.

Det är till dessa grupper som myndigheterna redan aktivt arbetar för att nå ut. Genom flera riktade informationskampanjer väljer nu, bland andra, fler föräldrar med somalisk bakgrund att vaccinera sina barn.

Samtidigt visar de senaste utbrotten att vården är väl förberedd när ett nytt misstänkt fall av mässling dyker upp. Sahlgrenska sjukhuset reagerade snabbt under julhelgen ­genom att kalla in extra personal och gå in i stabsläge, både för att vårda de som insjuknat och för att spåra den smittsamma sjukdomen.

Bra rutiner och ett gnetande från myndigheter, tillsammans med en generellt sett starkt vaccinationsnorm, ger oss förhållandevis goda förutsättningar att besegra barnsjukdomar. Det är då som medelklassapostroferna kliver in i bilden.

Det har sagts förut att de nya mässlingsutbrotten i väst­världen till viss del speglar vår tid. När vi blir mer individualiserade och självcentrerade är det kollektivet, värnandet om gruppen, som får stå tillbaka.

Hur når man fram till människor som ser fakta som förhandlingsbara eller som en fråga om perspektiv?

Det är naturligtvis inte alltid av ondo, tvärtom, men när det handlar om vaccin är det synnerligen oroväckande. Hur når man fram till människor som ser fakta som förhandlingsbara eller som en fråga om perspektiv?

På ett av de mer välbesökta forumen för vaccinskeptiker i Sverige skriver en av administratörerna om varför hon inte vaccinerar sina barn: ”Jag för min del erkänner – utan att skämmas – att jag prioriterar egna barn framom grannens.” Perspektivet kan sägas vara representativt för många av de föräldrar som leker medicinska experter på nätet.

Poängen med ”flockimmunitet” är att de som av någon anledning inte kan vaccinera sig ändå omfattas av gruppens skydd. Det kan vara små spädbarn, barn med sjukdomar eller allergier, men också människor i vuxen ålder som genomgår kemoterapi eller en transplantationsprocess. Deras skydd är beroende av att vi andra håller oss friska.

Att vaccinera sig är att skydda sig från att bli sjuk. Men det är också att visa omtanke och medmänsklighet. En dag kan det vara du som är grannen.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.