Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-22 13:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/wallstrom-lamnar-plats-for-en-nykter-samsyn/

Ledare

Wallström lämnar plats för en nykter samsyn

Ann Linde (S) och Hans Wallmark (M) är överens om det mesta.
Ann Linde (S) och Hans Wallmark (M) är överens om det mesta. Foto: Ali Lorestani / TT

DN 13/2 2020. Ann Lindes tillträde innebär ett brott med Wallströmepoken. Nu finns en bred samsyn kring Sveriges roll på den internationella arenan.

En ny samordnare, vars uppgift blir att agera länk mellan svensk polis, våra ambassader och utländska myndigheter i arbetet mot den gränsöverskridande brottsligheten. Fast med titeln ambassadör. Det lovade utrikesminister Ann Linde (S) när hon på onsdagen läste upp sin första utrikesdeklaration. 

Moderaternas utrikespolitiska talesperson Hans Wallmark kontrade med att kräva fler poliser.

Det går att beklaga sig över att inrikespolitiken får ett så stort genomslag i utrikesdebatten. På sitt sätt är det en förlängning av Margot Wallströms tid i Arvfurstens palats. Den förra utrikesministern hängav sig som bekant åt sådant som mobiliserade det egna fotfolket, med begränsad nytta för svensk diplomati.

Det är ändå en observation som missar huvudpoängen. Lindes tillträde innebär ett brott med Wallströmepoken. Plakatpolitik står inte i centrum. Den har ersatts av grundläggande svenska intressen som det finns bred samsyn i riksdagen kring.

Hans Wallmark konstaterade också att när det gällde det allra mesta av innehållet i utrikesdeklarationen är han och Ann Linde överens. 

Vad handlar samsynen om? 

I första hand gäller det analysen – insikten att marken gungar under den regelbaserade, multilaterala ordning som USA upprätthållit sedan andra världskriget, som fick ett globalt omfång efter Sovjetunionens kollaps. 

Moskva struntar ogenerat i gemensamma normer, vilket syns i annekteringen av Krim och giftmord i Storbritannien. Peking vill inte bara ha en plats vid bordet, utan skriva om reglerna. Universella mänskliga rättigheter? Inte innanför den kinesiska muren – eller någon annanstans om regimen bedömer att du är kines. Och samtidigt ger Donald Trump sig glatt på det internationella normsystem som Washington traditionellt har underhållit.

Osäkerheten är högre. Felmarginalerna som ett litet, handelsberoende land som Sverige kan tillåta sig blir mindre.

Det innebär att den internationella politiken i högre grad än på länge styrs av stormakternas kamp och ”starka mäns” nyckfulla viljor. Osäkerheten är högre. Felmarginalerna som ett litet, handelsberoende land som Sverige kan tillåta sig blir mindre. 

Samsynen sträcker sig inte bara till utrikesanalysen, utan också till konsekvenserna för politiken.

För det första: utrikespolitik handlar i högre grad än på länge om säkerhetspolitik. Ett starkare försvar krävs både för att skydda oss själva och öka vår trovärdighet i den internationella politiken. Det är inte en slump att försvarsminister Peter Hultqvist gång på gång fick som han ville i tvister med Margot Wallström.

För det andra: EU är Sveriges främsta utrikespolitiska arena och redskap. Det handlar om ett djupgående samarbete mellan länder som delar värderingar och intressen, som tillsammans skapar en enhet som kan göra ett stort avtryck även på global nivå. Det kan Sverige aldrig göra på egen hand.

För det tredje: Sverige måste vara med och värna den transatlantiska länken. Tillsammans klarar Europas och Nordamerikas demokratier att, med Woodrow Wilsons ord, ”göra världen säker för demokrati” – och tvinga Ryssland och Kina att anpassa sig. Ensamt klarar inte ens USA det. Samarbetet måste överleva Trump.

Enligt en ny undersökning från forskningsinstitutet Pew säger 63 procent av svenskarna att de är positivt inställda till Nato. Det handlar inte nödvändigtvis om ett ja till ett omedelbart medlemskap. Men det kan tolkas som ett svar på följande fråga: Hör Sverige hemma i en nordatlantisk värdegemenskap baserad på demokrati och marknadsekonomi, som är värd att försvaras med militära medel?

Tack och lov är även i riksdagen de flesta överens om svaret.